Vår kultur och den katolska Mässan

I vår förra post skrev vi att det naturliga i moralisk bemärkelse syftar på det som leder till människans fullkomning och att kulturen och civilisationen därför är något som är i enlighet med naturen. Vi har därefter blivit uppmanade att förklara närmare vad vi menar när vi talar om kultur, vad det är som utmärker och är grunden för kulturen, vilket förstås är viktigt att känna till om man vill bidra till att restaurera det goda i samhället.

När vi talar om kultur syftar vi på det som med sekulära termer brukar kallas för den västerländska kulturen, vilket inte är något annat än den kristna kulturen eller kristenheten. I strikt bemärkelse finns det bara en kultur och det är den kristna. Den klassiska antika kulturen med dess filosofi och litteratur var en förberedelse för den kristna kulturen, en praeparatio fidei, en förberedelse för tron. Och den kristna kulturens grund är den heliga Mässan.

I Mässan, i det heliga Mässoffret, förnyas det offer som Kristus själv frambar på Kalvarieberget utanför Jerusalem. Genom att låta sig korsfästas och utgjuta sitt blod på korset uppfyllde Kristus den gudomliga rättvisans krav och befriade människorna från det slaveri under den Onde som vi var underkastade genom vårt uppror mot Gud och hans vilja. Mässoffret är i allt väsentligt ett och detsamma som Kristi offer för tvåtusen år sedan. I Mässan handlar prästen i Kristi person när han förrättar offret. Kristus blir reellt, verkligt närvarande under brödets och vinets gestalt. Kristi kropp och blod skils åt och offras till Gud Fadern. Genom Mässoffret får vi del av den verkan, den nåd och försoning, som Kristus genom sitt ursprungliga offer har förtjänat åt oss.

Grunden för den kristna kulturen är detta Mässoffer, den heliga Mässan, och alla de ”tillbehör” till Mässan som syftar till att skydda och främja den. All arkitektur, konst, musik och litteratur, de politiska och sociala ordningarna, samhällsekonomin, det sätt som människor lever, känner och tänker på – allt detta, när det görs på ett gott och riktigt sätt, härstammar från och är utformat för det heliga Mässoffret.

För att förrätta ett offer måste det finnas ett altare och ett altare måste ha ett tak över om det skulle börja regna eller snöa. Vi bygger därför ett Guds hus för att skydda altaret och dess tabernakel där vi bevarar det heliga Sakramentet, Kristi kropp, efter Mässan. Av tacksamhet till Gud, och för att underlätta för oss människor att förstå och kontemplera det gudomliga, inreder vi huset med målningar, fresker, mosaiker, skulpturer. Över huset reser vi ett torn med en bronsklocka och planterar en trädgård runt omkring med rosor och liljor som vi smyckar altaret med. Intill huset och trädgården bor de som har i uppgift att ta hand om det heliga, präster, munkar och nunnor. Deras arbete är bönen och sången till Guds ära i Mässan och i de korsånger som delar in dagen och natten och som förbereder Mässan och utgår från Mässan. Runt omkring Guds hus samlas sedan de kristtrogna för att tillbedja. De delar upp bland sig allt det övriga som är nödvändigt för att det heliga Mässoffret ska kunna fortsätta att frambäras i all tid. De bildar familjer, odlar mat, föder upp djur, gör kläder och redskap. De bygger upp och bevarar samhället och kulturen så att efterföljande generationer kan fortsätta att leva för Kristus, så att Mässoffret kan fortsätta att frambäras för evigt ända fram till världens slut och fullbordan.

Det är därför från den heliga Mässan som vi måste utgå när vi vill bygga upp den kristna kulturen på nytt, bygga upp det som de liberalistiska och feministiska ideologierna har rivit ned. Först kommer Mässan, sedan vår församling och kyrka, våra kloster, att vi lever vårt familjeliv och arbetsliv i enlighet med den naturliga lagen och den kristna läran. Allt detta bildar en väv av ett kristet socialt liv, kristna vanor, kristna sätt att reagera och handla på. Det är detta som vi måste sträva efter att återställa och återuppbygga så att Kristus återigen, när och på det sätt som Gud vill, kan bli mittpunkten och överhuvudet för vårt samhälle och vår kultur.