Mannen som upprätthållare av Guds ordning

Med anledning av posten Kvinnan som hjälpare fick vi ett mail från en läsare som gärna ville läsa mera även om mannens natur. Vi tänkte därför skriva ned några tankar och reflektioner som svar. Även denna gång inleder vi med att citera ur Bibelns skildring av skapelsen, men lite utförligare än i förra posten.

Efter det att Gud hade skapat mannen (Adam) av jord från marken,

tog Herren Gud mannen och satte honom i paradisets trädgård för att arbeta i den och beskydda den. Och Herren Gud gav mannen detta bud: ”Du får äta av alla träd i trädgården utom av kunskapens träd på gott och ont, ty när du äter av det trädet skall du döden dö”. Och Herren Gud sade: ”Det är inte bra att mannen är ensam. Låt oss göra åt honom en hjälp som är lik honom själv”. Och Herren Gud formade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar och förde dem fram till Adam för att se vad han skulle kalla dem, ty såsom Adam kallade var levande varelse, så skulle den heta. Och Adam gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla vilda djur. Men Adam fann inte någon hjälpare som var lik honom själv. Då lät Herren Gud en tung sömn falla över Adam, och när han hade somnat tog Gud ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött. Och Herren Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit från Adam och förde henne fram till Adam. Då sade Adam: ”Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen” (1 Mos. 2:15-23).

Vi kan alltså se hur mannen fick i uppdrag av Gud att arbeta i och beskydda Guds skapelse. Det var också till mannen som Gud meddelade de bud och den ordning som gäller för skapelsen. Det var mannen som fick veta vad som var tillåtet och vad som var förbjudet. Därför är det mannen som har det huvudsakliga ansvaret för att Guds bud och den naturliga lagen upprätthålls och efterlevs i världen. Gud har givit mannen i uppdrag att se till att det råder en god och rättvis ordning, både i familjen och i samhället. Inom familjen är det också mannens uppgift att beskydda sin hustru och sina barn och att försörja dem genom sitt arbete. Även inom Kyrkan är det mannen som har i uppdrag att upprätthålla Guds ordning. Det är påven, biskoparna och prästerna som ansvarar för att den heliga Mässan firas i enlighet med Guds vilja och att uppenbarelsens sanningar bevaras oförändrade från generation till generation.

S:t Martin av Tours delar
sin mantel med en fattig

Vi har också sett att mannen fick i uppdrag att ge namn till allt skapat, även till kvinnan. Därigenom avgränsade mannen det skapades mening och syfte, han ordnade och organiserade allt i enlighet med dess särskilda natur. När kvinnan fördes fram till mannen kände han omedelbart igen henne och förstod att hon var lik honom själv, att hon var en människa som han själv.

Mannens uppdrag att namnge det skapade innebär också att han har fått en särskild auktoritet över skapelsen och över sin hustru och sina barn, en auktoritet som är nödvändig för att han ska kunna fullgöra de uppgifter och det ansvar som han har fått av Gud. Det är också därför som mannen har fått en naturlig förmåga att med hjälp av sitt förnuft och sin styrka planera, organisera, leda och genomföra olika arbeten och projekt. I posten Kvinnan som hjälpare skrev vi att en kvinna till sin natur alltid är inriktad mot någon som hon kan älska. Kanske kan man säga att om det viktigaste för en kvinna är att få älska och hänge sig själv till den som hon älskar, är i stället det viktigaste för en man att på ett framgångsrikt sätt kunna fullgöra de uppgifter som han har åtagit sig och lämna en samvetsgrann redovisning för sitt arbete.

Eftersom det i första hand är mannens ansvar att upprätthålla den ordning som Gud har inrättat för världen, är det också mannen som bär det huvudsakliga ansvaret vid brott mot denna ordning. När Adam och Eva överträdde Guds bud och åt av det förbjudna trädet var det därför Adam som Gud först ställde till ansvar för deras överträdelse. Det är också så att även om det var Eva som lät sig förledas av ormen (djävulen), var det först när Adam hade samtyckt till Evas brott som hela mänsklighetens fall ägde rum.

Om mannen likt Adam överger sitt uppdrag och sitt ansvar kommer han att förminskas i sin manlighet och naturliga styrka, han får en försvagad viljekraft och blir effeminerad, förvekligad. S:t Thomas av Aquino definierar ordet effeminerad som en ovilja att skiljas från nöjen och njutningar för att sträva efter det goda som är mera krävande och svårt. Adam gav efter för det som var enklast och mest behagligt, att göra som Eva ville, i stället för att sträva efter det goda som var mera krävande, att förbli trogen Guds bud. Inom familjen kan detta innebära att mannen låter sig styras av sin önskan att få lugn och ro eller av sina privata nöjen, i stället för att ta på sig auktoriteten som familjens överhuvud och arbeta för att säkerställa familjens andliga och materiella välbefinnande.

Men för att mannen ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt behöver han också kvinnan. Gud skapade kvinnan eftersom det ”inte är bra att mannen är ensam”. Bibeln låter oss ana mannens glädje när han fick se kvinnan och förstod att han inte längre var ensam, att han hade funnit en hjälpare. Mannen behöver kvinnan och hennes kvinnliga natur och egenskaper. Han behöver hennes kärlek och hennes gåvor av liv och värme, hennes trofasthet och visdom. Detta gäller även inom Kyrkan vilket vi inte minst har påmints om under de senaste decenniernas kris där ordenssystrar och andra kvinnor har varit till avgörande hjälp när det gäller att bevara den sanna tron och så säkra Kyrkans överlevnad.

Om mannen ensidigt arbetar med sina projekt och utesluter kvinnan finns det en risk att han kommer att producera imitationer av Babels torn, mänsklighetens övermodiga försök att bygga ett torn som når ända upp till himmelen. Han riskerar att producera skadliga ideologier utan förankring i verkligheten, som relativism, modernism, liberalism och paradoxalt nog även feminism. Men om mannen och kvinnan lever den kallelse som Gud har givit dem, mannen som upprätthållare av Guds ordning och kvinnan som hjälpare, kommer de med Guds nåd att kunna förverkliga allt det som är gott och rätt, i familjen, i samhället och i Kyrkan.