Klädernas betydelse för kulturen och människan

Orden kultur och kult kommer från samma latinska ord (cultus) och har också innehållsmässigt ett nära samband. Ett samhälles kultur utgörs av levnadsvanorna hos dem som lever i samhället och av resultatet av dessa levnadsvanor. Kulturen bestäms ytterst av den kult, den form av gudsdyrkan eller religion, som är förhärskande i samhället. Detta beror på att det är kulten, religionen, som avgör vilka sätt att leva och uppföra sig på som anses moraliskt riktiga. Olika konstnärliga uttryck, musik, byggnader, kläder och så vidare är i sin tur resultatet av människornas levnadsvanor. I posten Vår kultur och den katolska Mässan har vi närmare beskrivit hur den heliga Mässan är mittpunkten och förutsättningen för den katolska religionen och all sann kultur.

Till exempel säger den katolska religionen att kyskhet och ett rent hjärta är något gott att sträva efter (se gärna avsnitt II. Budorden, Sjätte och nionde Guds bud i katekesen). I ett katolskt samhälle kommer därför konsten, relationerna mellan könen, sättet att klä sig och själva kläderna liksom andra kulturella uttryck att återspegla just kyskhet och renhet. Men om kulten, som i många moderna samhällen, framför allt består i en sorts människornas självdyrkan, då kommer kulturen att förfalla till att i stället ge uttryck för människornas oordnade kroppsliga begär och deras fåfänga.

Redan av det sagda kan vi se att frågan om vilka kläder människorna i en viss kultur har på sig inte är något ovidkommande, något som är moraliskt neutralt eller enbart en praktisk fråga. Kläderna är i stället en återspegling av en kultur och också av den människa som bär dem, av hennes filosofi och religion. En människas kläder kan återspegla ett liv i enlighet med Guds ordning, ett liv som därför är fyllt av godhet och skönhet. Men kläderna kan också ge uttryck för ett lättsinnigt och syndfullt leverne och en livsåskådning som är fientlig mot Gud och den naturliga lagen. Det är till och med så att om en människa inte är konsekvent, utan använder kläder som ger uttryck för principer som strider mot dem som hon själv omfattar, så riskerar detta på sikt att urholka och korrumpera hennes principer. Allt det här är något som de kristna kanske inte alltid tänker på, men som andra i samhället är desto mera medvetna om.

Det räcker med ett ganska ytligt studium av modetidningar och böcker om mode för att se hur man där gärna framhåller hur klädmodet har varit och fortfarande är ett avgörande hjälpmedel för att förändra mentaliteten i samhället när det gäller relationerna mellan könen och människans identitet som endera man eller kvinna. Det är med hjälp av nya ”frigjorda” klädmoden som mänskligheten håller på att ledas fram mot en helt och hållet ”fri” kärlek, en kärlek som slutligen har blivit ”befriad” från de sista kvarvarande moraliska hindren. Att kvinnor har börjat bära långbyxor lyfts ofta fram som en avgörande faktor för att kunna uppnå målet att omvandla kvinnan och ”befria” henne från hennes traditionella uppgifter som maka och mor genom att flytta bort henne från hemmet och barnen ut på arbetsmarknaden. Man framhåller att ”närmandet mellan könen” (dvs. i praktiken att kvinnan ska göra om sig till en man) utförs med hjälp av just detta klädesplagg.

Artiklar om mode innehåller också ofta ett lovprisande av jeansmodet liksom av sportmodet och olika androgyna klädstilar, s.k. unisexmoden. Ibland sägs det uttryckligen att dessa moden är ett led i strävan efter att få bort ”de heterosexuella koderna” i samhället. Dessutom anses sådana moden utgöra ett medel som gör det möjligt för människor att i enlighet med genusideologin fritt välja sin identitet och ”undfly begränsningarna” hos den traditionella uppfattningen om män och kvinnor. Enligt genusideologin är ju människan inte född till endera man eller kvinna utan hon har möjlighet att oberoende av sitt biologiska kön fritt välja om hon vill leva som det ena eller andra könet, eller kanske som bådadera eller ingetdera (vi har utvecklat detta mer i posten Målet för genusideologin – att utplåna familjen).

Den som vill bekämpa feminismen och genusideologin på allvar får därför inte glömma bort att också ta avstånd från den omvandling av kläderna och klädmodet som är ett medel för att uttrycka och främja just dessa ideologier. Vi måste akta oss för att undervärdera och banalisera den betydelse som våra kläder har. Vilka kläder vi väljer att bära är en viktig fråga, inte bara för oss själva utan också för samhället och kulturen.