Om manlighet och dess motsats

Kristus uppmanar S:t Petrus
att våga bära korset

Vi har tidigare skrivit om hur Gud gav Adam, den förste mannen, i uppdrag att se till att Guds bud och den naturliga lagen efterlevs i familjen och i samhället så att det överallt råder en god och rättvis ordning. En hastig blick på någon nyhetssida är tillräckligt för att inse vår världs akuta behov av riktiga män, av män som har förmågan att genomföra det uppdrag som Gud har givit dem. Att reflektera över frågan om vad en sann manlighet egentligen innebär är därför idag kanske viktigare än någonsin.

Som vi vet misslyckades Adam helt med sitt uppdrag och sitt ansvar när han bröt mot Guds bud och gav efter för Evas önskan att äta av det förbjudna trädet. I Bibeln (1 Mos. 3:6-12, 17-19) kan vi läsa mer om hur det gick till. Vi läser hur Eva såg ”att trädet var gott att äta av och att det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, och hon tog av dess frukt och åt och hon gav också till sin man och han åt.” När Gud sedan kallade till sig Adam, som hade gömt sig bland träden, för att fråga honom vad han hade gjort svarade Adam: ”Kvinnan som du har givit mig till följeslagerska, hon gav mig av trädet, och jag åt”. Gud sade därefter till Adam: ”Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av trädet som jag hade förbjudit dig att äta av, därför skall marken vara förbannad när du arbetar med den. Under vedermödor skall du hämta din näring från den så länge du lever. Törnen och tistlar skall den frambringa åt dig, och du skall äta av växterna på marken. I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden, av vilken du är tagen.”

Adam visste med sitt förnuft att det var orätt, en synd, att äta av trädet eftersom Gud hade sagt det till honom. Men i stället för att göra det som var krävande och svårt, att motstå frestelsen och ta strid för det rätta, för Guds ordning, valde Adam att göra det som var enklast och mest behagligt, att ta emot frukten av Eva och äta av den. När Gud sedan ställde honom till ansvar skyllde han ifrån sig på Eva och faktiskt också på Gud själv genom påpekandet att det var Gud som hade givit honom Eva till följeslagerska.

På grund av arvsynden har därefter en böjelse för att återupprepa Adams misstag överförts till alla män. Från början var mannens känslor och begär underordnade hans förnuft, men syndafallet medförde att denna ursprungliga harmoni gick förlorad. Det som utmärker en förvekligad, effeminerad man är just att han låter sig styras av sina känslor och begär i stället för att följa sitt förnuft och att han på olika sätt försöker komma undan ansvaret för sitt uppdrag som man. Som vi tidigare nämnt definierar S:t Thomas av Aquino ordet effeminerad som en ovilja att skiljas från nöjen och njutningar för att sträva efter det goda som är mer krävande och svårt. (För undvikande av missförstånd vill vi förtydliga att det negativa ordet effeminerad inte får förväxlas med ordet feminin, som tvärtom syftar på positiva och eftersträvansvärda egenskaper hos kvinnor.)

Det som kännetecknar en verklig man är att han klarar av att möta både det som är njutningsfullt och det som är påfrestande utan att förlora herraväldet över sig själv. Han klarar av att avstå från nöjen och njutningar för att i stället ta ansvar för sådant som är stort och värdefullt, inte bara ur ett materiellt perspektiv utan också ur ett moraliskt och andligt. Han klarar av att möta krävande och svåra situationer utan att ge upp striden för det som han vet är sant och rätt. En sådan man känner en särskild tillfredsställelse när han har utfört ett tungt och komplicerat arbete. Han tycker om det eftersom han är utformad för att klara av sådant som kräver manlig styrka, fysisk eller mental. Han har förstått att verklig glädje inte kommer från det som är enklast och mest behagligt utan från att göra det som är rätt.

Unga män idag har tyvärr sällan fått möjlighet att utveckla och bygga upp sin maskulinitet. I stället har de ägnat mycket av sin tid åt just olika former av oordnade och ibland också syndfulla nöjen och njutningar. Det kan handla om sådant som långa sessioner av tv-tittande eller datorspelande med efterföljande utdragna sovmorgnar, ett oavbrutet lyssnande till destruktiv musik på hög volym, ett okontrollerat intag av skräpmat och energidrycker och, med stigande ålder, av öl och sprit. Det kan också handla om en form av intellektuell effeminering som t.ex. kommer till uttryck genom ett rastlöst sökande efter information och nyheter och ett ständigt kommenterande på olika nätsajter utan mål eller mening. Vi måste också nämna det som är allra mest nedbrytande för maskuliniteten, alltså det självskadebeteende som är så vanligt idag på grund av den genom internet överallt tillgängliga pornografin.

Som en konsekvens av allt det här är många unga män idag förvekligade och saknar en genuint manlig karaktär. De söker hela tiden efter underhållning, bekvämlighet och tillfredsställelse av sinnena, och har inte förmågan att avstå från detta för sådant som är viktigare. Dessa män kommer tyvärr inte att klara av uppdraget att återupprätta Guds ordning i vår oordnade värld.

En man som vill utvecklas till den man som Gud har menat att han skulle vara måste därför ta upp striden mot alla former av oordnade känslor och begär hos sig själv, först av allt mot alla former av oordnade kroppsliga begär. Det gäller allt oordnat när det gäller mat, dryck och sovvanor, men i synnerhet allt som strider mot den manliga kyskheten. Sann manlighet betyder att vara kysk, dvs. att avstå från alla former av sexuella handlingar förutom den naturliga sexuella akten tillsammans med den kvinna som mannen har fått förtroendet att gifta sig med. En inte helt ovanlig uppfattning är att det skulle finnas något manligt i att ha ”erövrat” många kvinnor. Men i själva verket avslöjar ett promiskuöst beteende att det är fråga om en man som låter sig styras av sina lidelser och av sitt begär efter njutning, alltså precis det som utmärker en svag och effeminerad man. En verklig man däremot gör en förnuftsmässig bedömning av vilket handlingssätt som är det rätta och har den styrka och den självkontroll som behövs för att sedan också handla på det sättet. Han vet att det rätta sättet att handla på för en man i förhållande till kvinnor är att beskydda dem och värna om deras andliga, psykologiska och fysiska välbefinnande, inte att utnyttja dem och skada dem.

Men hur ska en man idag kunna övervinna den svaghet, de oordnade känslor och begär som han har ärvt efter Adam? En ledtråd återfinns i orden som Gud riktade till Adam efter syndafallet, ord som ser ut som ett straff men som samtidigt pekar fram mot en bot och ett läkemedel för att återupprätta den fallna mänskliga naturen. Gud talade om vedermödor och om svett och om törnen. Den man som försöker undfly allt sådant kommer aldrig att kunna uppnå sin fullkomning. I stället måste mannen bestämma sig för att sluta räkna på kostnader i form av lidande och offer. För att kunna bli herre över sig själv måste han bestämma sig för att offra sig själv, förneka sig själv.

Vi kan nu förstå hur Kristi korsoffer är den exakta motsatsen till Adams syndafall. Jesus Kristus är den fullkomlige mannen som äger alla maskulina styrkor, alla maskulina dygder. Han hade ett arbete att utföra, uppdraget att befria människorna från djävulens och dödens välde. Han utförde detta arbete trots att det kostade Honom vedermödor, svett och törnen, blod och lidande, och slutligen också Hans eget liv. Allt vad det innebär att vara en man är innefattat i Kristi kors, i att våga ta på sig och bära Kristi kors.