Glädjen i Guds kärlek

På bloggsidan Om bloggen har vi skrivit om hur S:t Frans av Sales i sin bok Philothea tar hjälp av en händelse i Bibeln (4 Mos. kap. 13-14) för att ge Philothea modet att börja ett liv som är hängivet åt Gud. Bibeln berättar om hur israeliterna, som var Guds folk, hade blivit befriade från slaveriet i Egypten (en symbol för slaveriet under onda gärningar, synden). I stället hade Gud lovat israeliterna att de skulle få ett nytt och gott land, det utlovade landet (en symbol för Guds rike). Men när israeliterna stod beredda att tåga in i det utlovade landet började de tveka. S:t Frans beskriver det så här: Läs mer

Om personen, sociala relationer och äktenskaplig kärlek

I posten Att ersätta Guds ordning med personens värdighet försökte vi förklara hur moderna moralfilosofer inte längre utgår från vad som är gott och ont för människan enligt den naturliga lagen, dvs. enligt den objektiva, av Gud givna ordning som framgår av den mänskliga naturen och dess inneboende naturliga inriktningar eller ändamål. I stället försöker de i Immanuel Kants efterföljd finna en ny grund för moralen genom att utgå från ”personen” och dennes ”värdighet”. I Sverige talar man, troligen på grund av en felöversättning, ofta om ”värde” i stället för ”värdighet”, jämför t.ex. det överallt förekommande slagordet om ”allas lika värde”.

Som vi tog upp i den tidigare posten har i kyrkliga kretsar anhängare av den s.k. personalismen gjort liknande försök att ersätta eller ”komplettera” den naturliga lagen. Personalisterna tror att det blir lättare för ”moderna människor” att ta till sig den kristna moralen om man börjar tala mer om ”personens värdighet” och mindre om att det finns en av Gud inrättad naturlig ordning för människan.

Sedan vi hade publicerat den tidigare posten blev vi kontaktade av en läsare som berättade att hon vanligtvis brukar förstå allt vi skriver, men detta om Kant och personalismen tyckte hon var mycket svårbegripligt. Vi vill därför göra ett nytt, lite mer fördjupat försök att förklara vad personalismen handlar om. Men vi måste också påpeka att denna läsare inte alls är ensam om att uppfatta det personalistiska systemet som svårbegripligt, vilket sannolikt beror på att det är fråga om ett konstruerat och artificiellt system som står i strid med den naturliga ordningen. Läs mer

Att ersätta Guds ordning med personens värdighet

Enligt Katolska kyrkans traditionella filosofi, den thomistiska filosofin, kan människan med hjälp av sitt förnuft få kunskap om den objektiva verkligheten. Människan kan också med säkerhet sluta sig till att Gud existerar och att det finns en övergripande objektiv ordning i själva skapelsen. Vad som är objektivt gott och ont kan människan komma fram till genom att studera denna naturens ordning, en ordning som också kallas för den naturliga lagen. Genom att studera den mänskliga naturen och dess av Gud givna naturliga inriktningar, dess ändamål, kan människan få kunskap om hur hon ska leva för att kunna bli lycklig. Människans yttersta ändamål, hennes yttersta goda, är inte människan själv utan Gud (se gärna denna post för en utförligare förklaring av den naturliga lagen).

Mycket av den moderna filosofin däremot utgår från 1700-talsfilosofen Immanuel Kants tänkande. Kant förnekade att människans förnuft kan komma fram till någon kunskap om ”tinget i sig”, dvs. om den objektiva verkligheten. Enligt Kant är det därför inte möjligt för människan att komma fram till någon kunskap om den mänskliga naturen, och denna natur innehåller inte heller några ändamål som människan bör sträva efter att uppnå. Därmed ryckte Kant alltså bort själva grundvalen för den naturliga lagen. Enligt kantiansk etik bör människan i stället handla för att ”i sin person upprätthålla mänskligheten i dess värdighet”. Människan ska vara autonom, ska vara sin egen lagstiftare. ”Personens värdighet” ersätter Gud och den av Honom skapade naturen som utgångspunkt för moralen. Människan betraktas som sitt eget ändamål, som ett ändamål i sig själv. Läs mer

S:t Paulus om hur mannen och hustrun ska vara mot varandra

Det finns ett avsnitt i Nya Testamentet i Bibeln som liberala teologer anstränger sig extra mycket för att försöka omtolka så att det bättre ska passa för ”den moderna människan”. Avsnittet ingår i ett brev av S:t Paulus och har underrubriken Äkta makars inbördes plikter (Ef. 5:22-33). Vi citerar ur S:t Paulus brev:

Ni hustrur, underordna er era män, så som ni underordnar er Herren. Ty mannen är hustruns huvud, liksom Kristus är Kyrkans huvud (…). Och liksom Kyrkan underordnar sig Kristus, så ska också hustrurna i allt underordna sig sina män.

Ni män, älska era hustrur, så som Kristus har älskat Kyrkan och utgivit sig själv för henne (…). Så ska också männen älska sina hustrur som sina egna kroppar. Den som älskar sin hustru, han älskar sig själv. Ty ingen har någonsin hatat sitt eget kött, i stället när och omhuldar man det, liksom Kristus gör med Kyrkan.

Läs mer

Om manlighet och dess motsats

Kristus uppmanar S:t Petrus
att våga bära korset

Vi har tidigare skrivit om hur Gud gav Adam, den förste mannen, i uppdrag att se till att Guds bud och den naturliga lagen efterlevs i familjen och i samhället så att det överallt råder en god och rättvis ordning. En hastig blick på någon nyhetssida är tillräckligt för att inse vår världs akuta behov av riktiga män, av män som har förmågan att genomföra det uppdrag som Gud har givit dem. Att reflektera över frågan om vad en sann manlighet egentligen innebär är därför idag kanske viktigare än någonsin.

Som vi vet misslyckades Adam helt med sitt uppdrag och sitt ansvar när han bröt mot Guds bud och gav efter för Evas önskan att äta av det förbjudna trädet. I Bibeln (1 Mos. 3:6-12, 17-19) kan vi läsa mer om hur det gick till. Vi läser hur Eva såg ”att trädet var gott att äta av och att det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, och hon tog av dess frukt och åt och hon gav också till sin man och han åt.” När Gud sedan kallade till sig Adam, som hade gömt sig bland träden, för att fråga honom vad han hade gjort svarade Adam: ”Kvinnan som du har givit mig till följeslagerska, hon gav mig av trädet, och jag åt”. Gud sade därefter till Adam: ”Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av trädet som jag hade förbjudit dig att äta av, därför skall marken vara förbannad när du arbetar med den. Under vedermödor skall du hämta din näring från den så länge du lever. Törnen och tistlar skall den frambringa åt dig, och du skall äta av växterna på marken. I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden, av vilken du är tagen.”

Adam visste med sitt förnuft att det var orätt, en synd, att äta av trädet eftersom Gud hade sagt det till honom. Men i stället för att göra det som var krävande och svårt, att motstå frestelsen och ta strid för det rätta, för Guds ordning, valde Adam att göra det som var enklast och mest behagligt, att ta emot frukten av Eva och äta av den. När Gud sedan ställde honom till ansvar skyllde han ifrån sig på Eva och faktiskt också på Gud själv genom påpekandet att det var Gud som hade givit honom Eva till följeslagerska. Läs mer

Det naturliga och det övernaturliga i samhället

I posten Den liberala människans väg in i mörkret nämnde vi att den liberala ideologins rötter går tillbaka till renässansen och den protestantiska reformationen. En läsare (själv protestant) hade i en bok sett ett liknande påstående om att protestantismen har gett upphov till sekularisering och materialism och frågade oss nyligen om det kunde stämma. Vi skulle vilja försöka ge ett litet svar, men vill också gärna påminna om att det finns många enskilda protestanter som arbetar hårt för att motarbeta just liberalismens skadliga inflytande i samhället och vår avsikt är inte att kritisera någon av dem. Läs mer

Skillnaden mellan naturliga och mänskliga rättigheter

I kraft av själva det faktum att Gud har givit människan en mänsklig natur har Han också tillerkänt henne vissa särskilda maktbefogenheter eller rättigheter. Människans natur är utformad på det sätt som uttrycker Guds intentioner med henne. Gud har nedlagt olika naturliga inriktningar i människan för att visa henne vari hennes materiella och andliga goda består. Människans uppgift är att genom sitt förnuft och sin vilja känna igen vad som är gott och sträva efter att nå fram till det. Men för att människan ska kunna uppfylla sin kallelse till det goda måste hon också ha rättigheten, den moraliska maktbefogenheten, att handla på det sätt som krävs för att nå detta mål. Därför har Gud givit henne makten över de ting som särskilt hör till hennes natur (det här förklaras utförligare i posten Vad är en naturlig rättighet?). Det är den naturliga lagen som hjälper oss att avgöra vilka rättigheter som hör till människan.

Den största och viktigaste av människans naturliga rättigheter är hennes rätt att tillbedja och vörda sin Skapare, den treenige Guden. Människan har också en naturlig rätt att bevara sin egen existens, hon har en naturlig rätt till liv, både när det gäller hennes eget liv och hennes barns liv. Människan har en naturlig rätt att gifta sig och bilda familj (men också en rätt att avstå från att gifta sig och i stället leva i fullkomlig kyskhet t.ex. som präst eller ordenssyster). Utifrån dessa grundläggande rättigheter följer sedan bl.a. rätten att skaffa sig det som krävs för att leva, rätten till egendom och rätten att bestämma över sina barns uppfostran och utbildning. Läs mer

S:t Thomas av Aquino om den naturliga lagen

S:t Thomas av Aquino

Vid många olika tillfällen har vi här på Philotheabloggen hänvisat till den goda ordning som Gud har inrättat för människan och världen, till den naturliga och gudomliga ordningen, till den naturliga lag som är inskriven i människornas hjärtan. Vägledda av S:t Thomas av Aquino och hans verk Summa Theologica skulle vi nu vilja undersöka lite mera konkret vad Guds ordning och den naturliga lagen egentligen innebär.

S:t Thomas lär oss att det finns en övergripande ordning, en högsta lag för hela världsalltet, Guds eviga lag, som Gud har uppenbarat genom det sätt på vilket Han har inrättat allt skapat. När det gäller djur och växter så verkställer de Guds lag omedvetet genom sina instinkter eller genom sitt inbyggda sätt att växa och leva på. När det gäller människan har hon till skillnad från djur och växter fått förmågan att medvetet genom sitt förnuft och sin vilja känna igen och verkställa Guds lag. Människan har fått förmågan att medvetet känna igen vad som är gott för henne och att handla för att uppnå detta goda. På så sätt har människan gjorts delaktig i Guds eviga lag. Det är detta som kallas för den naturliga lagen. Läs mer

Att sätta Kristus först och finna sin lycka i Honom

Efter vår förra post om kvinnan som virgo, jungfru, fick vi ett mail där en kvinnlig läsare med viss skämtsamhet och ironi ifrågasatte vårt påstående att ”människan är skapad för Gud och finner sin lycka bara i Honom”. Vi skulle därför vilja förklara denna utsaga lite bättre, och också försöka beskriva hur viktigt det är för en kvinna att hon i sitt eget liv sätter Gud först, sätter Kristus först, oavsett om hon är gift eller ogift. Läs mer

Den kvinnliga naturens första beståndsdel: Virgo

En utgångspunkt för det moderna, liberala samhällsprojektet är uppfattningen att det inte existerar någon naturlig och av Gud given ordning för samhället och för människan. Inte heller anses det existera någon specifik manlig respektive kvinnlig natur. Skillnader mellan manligt och kvinnligt beteende uppges endast handla om olika ”roller” som människor har blivit tränade att spela och som de borde sträva efter att ”frigöra” sig ifrån. Mycket av den liberala propagandan har genom feminismen varit riktad speciellt mot kvinnor och har framförts under den falska förespeglingen att vilja befria kvinnan från ofrihet och förtryck. Men i själva verket kräver feminismen att kvinnan nedvärderar och gör våld på sin verkliga natur som kvinna, vilket aldrig kan leda till något gott för henne. Tvärtemot vad feminismen hävdar är det i stället just när en kvinna börjar känna igen och förverkliga de rikedomar som finns i hennes kvinnliga natur som hon har kommit in på rätt väg mot sin sanna lycka och fullkomning. Vi skulle nu vilja ta upp några tankar som vi hoppas kan vara en hjälp på denna väg.

Ett sätt för en kvinna att bättre kunna förstå sin natur och kallelse är att utforska de tre olika beståndsdelar eller aspekter som går att urskilja i hennes natur. Var och en av dessa beståndsdelar har sitt eget självständiga värde, men kvinnans natur blir fullständig genom att de tre flätas samman.

Den kvinnliga naturens första beståndsdel är det som utgör kvinnans innersta väsen, hennes hjärta och inre skatter, hennes livskraft – kvinnan som virgo, jungfru. Man kan säga att kvinnan som jungfru utgör själva grundvalen för hela hennes uppdrag och kallelse. Den andra beståndsdelen – kvinnan som sponsa, brud – framträder sedan när kvinnan har utvecklat sina fysiska och mentala krafter så att hon kan hänge sig helt och ge sitt definitiva ja-svar till den som hon älskar. Den tredje beståndsdelen är kvinnans förmåga att ge liv, både fysiskt och andligt, och att ha omsorg om det nya livet – kvinnan som mater, mor. Läs mer

De svenska partiledarna – homosexualisternas hantlangare

Bland de olika s.k. genusvetenskapliga teorierna förekommer en särskilt högljudd och aggressiv variant som man skulle kunna kalla för homosexualism. Företrädarna för homosexualismen strävar efter att likställa homosexuella relationer med den naturliga familjen. Detta ska uppnås genom att bryta ned ”den heterosexuella maskulinitetens överhöghet” och ”de traditionella könsrollernas tyranni”. Den naturliga, traditionella familjen betraktas som den förtryckande enhet inom vilken mannen som härskare och hans slavinna till hustru indoktrinerar barnen med falska uppfattningar om manliga och kvinnliga könsroller. Homosexualisterna anser att samhället är ”heterosexistiskt” eftersom enligt deras uppfattning allt ifrån religion och allmän moraluppfattning till konst, litteratur och idrott förstärker manliga och kvinnliga stereotyper. Läs mer

Mäns och kvinnors rädsla för livsavgörande beslut

En av Philotheabloggens läsare har skrivit till oss om sin egen livssituation som ofrivilligt ensamstående. De män som finns i hennes bekantskapskrets tänker mest på sina egna nöjen och vägrar att avgöra sig för en seriös relation och ett äktenskap. Hon skriver: ”att aldrig kunna säga ett definitivt ja till varandra mår man inte bra av, som kvinna i alla fall”. Hon uppmanar oss att ta upp frågan om varför människor, enligt henne framför allt män, inte längre kan bestämma sig för något utan i stället flyr från att fatta ett beslut. Läs mer

Vad är en naturlig rättighet?

Vad menar vi egentligen när vi talar om att något är en naturlig rättighet? Vad innebär det att ha en sådan rättighet? Det är frågor som vi vill försöka svara på i denna post.

En rättighet är en moralisk maktbefogenhet. En rättighet ger innehavaren den moraliska makten att göra anspråk på att en viss sak (konkret eller abstrakt) tillkommer eller tillhör honom. I vissa fall ger rättigheten också den moraliska makten att kräva av andra att de utför eller avstår från en viss handling. Som ett exempel kan vi ta upp föräldrarnas naturliga rättigheter när det gäller barnens uppfostran och utbildning (jfr posten Föräldrars rätt att bestämma om sina barns skolgång). Dessa rättigheter innebär att föräldrar har den moraliska makten att besluta i frågor om hur deras barn ska uppfostras och vilken skola de ska gå i. Barnen i sin tur har en skyldighet att lyda sina föräldrar, till exempel genom att gå till den skola som föräldrarna har valt åt dem. De civila myndigheterna får inte lägga sig i föräldrarnas beslut på det här området. Läs mer

De olika folken och mänsklighetens övernaturliga enhet

I inledningen till Bibeln skildras hur Gud som höjdpunkten på sitt skapelseverk utformade människan till sin egen avbild och likhet (1 Mos. 1:26-27). Gud skänkte människan övernaturliga gåvor och privilegier och gav henne som bestämmelse att uppnå en evig och outsäglig lycka. Längre fram återger Bibeln hur människorna delades upp i olika grupper och spriddes ut till olika delar av världen. Inte ens när människorna övergav sin Skapare upphörde Gud att ha omsorg om dem, utan han gav dem löftet att de en dag återigen skulle bli förenade i hans vänskap. Läs mer

Människans synd och Kristi korsoffer

Adam och Eva begick mänsklighetens första synd när de överträdde Guds bud till dem i paradiset. Följden blev att de förlorade den heliggörande nåden, dvs. de upphörde att vara heliga och välbehagliga inför Gud och kunde därför inte få tillträde till himmelen. Synd innebär alltså först och främst människans vägran att underordna sig och lyda Guds lag. Därigenom bryter synden den inriktning mot Gud som människan är skapad till. När denna inriktning bröts hos Adam och Eva blev deras förstånd fördunklat och deras vilja förlorade herraväldet över begären och fick en benägenhet till det onda. Från Adam går synden och dess följder i arv till alla människor. Det är detta som kallas för arvsynden och som alltså innebär att alla människor kommer till världen utan den heliggörande nåden och att de har en böjelse att göra det onda. Läs mer

Målet för genusideologin – att utplåna familjen

En urmakare med sin familj

De s.k. genusvetenskapliga teorierna, eller genusideologin med en mera verklighetstrogen benämning, är ett feministiskt system som syftar till att urholka vår uppfattning om mannen och kvinnan och deras relation till varandra. Därigenom kan genusideologin uppnå sitt yttersta mål som är att utplåna den naturliga familjen bestående av en man, en kvinna och deras barn.

Fram tills nyligen har det alltid ansetts följa av sunda förnuftet att det är människans biologiska kön som bestämmer hennes sociala kön (det sistnämnda även kallat könsroller eller genus enligt feministisk terminologi). Människan har alltid ansetts vara endera man eller kvinna beroende på hennes biologiska utformning och det är denna utformning som har ansetts utgöra grunden för hennes specifika psykologi. Men genusideologin hävdar i stället att det är motsatsen som gäller, dvs. att manligt och kvinnligt beteende inte har någon nödvändig koppling till det biologiska könet utan att det snarare är människans sociala kön som bestämmer hennes biologiska kön. Enligt genusideologin är människans kön något som avgörs av önskemålen hos varje individ i ett samspel med den ”konstruktion” av olika sociala modeller eller kategorier som råder i ett visst samhälle. Eftersom könet alltså är beroende av människans önskningar och uppfostran, men inte av naturen, är det också fullt möjligt att efter eget val ändra sitt kön, både det sociala och det biologiska. Läs mer

Apan är inte grunden för moralen

I posten Det naturliga för människan skrev vi att det numera råder stor förvirring om vad adjektivet naturligt egentligen betyder och att man ibland kan höra att eftersom forskare har visat att en viss apsort har för vana att agera på ett visst sätt så skulle detta beteende vara ”naturligt” även för människan. Det här sättet att resonera har beskrivits närmare i en understreckare i Svenska Dagbladet (2013-10-13) av frilansskribenten Håkan Lindgren. Han konstaterar att: ”Det som folk skriver om apor handlar ofta lika mycket om människan och hennes samhälle. Den underförstådda sensmoralen är tydlig: vi ska vara som aporna, för aporna är som vi. Nämligen som vi egentligen är. Om vi inte gör som aporna sviker vi vår natur”. Läs mer

Tron på Guds uppenbarelse

Den gudomliga uppenbarelsen innehåller de övernaturliga sanningar som Gud har avslöjat för människorna. Uppenbarelsen gavs av Kristus till de tolv apostlarna och är därför fullbordad och avslutad i och med den siste apostelns död. Apostlarna var vittnen till de stora kristna sanningarna: Guds människoblivande, lidande, död, uppståndelse och uppstigande till himmelen. Apostlarna fick också veta innebörden av allt detta direkt från Kristus själv och från den helige Ande. Biskoparna, apostlarnas efterträdare, har fått i uppdrag att bevara uppenbarelsen och överlämna den oförändrad till alla nya generationer. Uppenbarelsens syfte är att ge människan den kunskap som hon behöver för att kunna bli fri från syndens och dödens välde och uppnå den eviga lyckan i himmelen hos Gud.

Jesus undervisar sina apostlar

Som vi har skrivit om i posten Thomismen – Katolska kyrkans filosofi kan människan genom att studera själva skapelsen komma fram till en säker kunskap om Gud som skapelsens första princip och mål. Människan kan också genom sitt förnuft få kunskap om de grundläggande metafysiska principerna och om den naturliga lagen. Men eftersom uppenbarelsen består av övernaturliga sanningar kan det naturliga förnuftet inte nå fram till den av egen kraft utan det krävs en övernaturlig handling, en övernaturlig dygd, det som kallas för tro. Genom tron ger förnuftet sitt fullständiga samtycke till allt det som Gud har uppenbarat för oss. Men detta samtycke är alltså inte, som när det gäller naturliga förhållanden, resultatet av en logisk bevisföring från förnuftets sida. Den yttersta, avgörande faktor som leder människorna fram till tron måste i stället även den vara av övernaturligt slag. Denna faktor är Guds nåd, som Gud ger som en fri gåva till människan om hon ber om den och är öppen för att ta emot den. Läs mer