I. Tron

Den apostoliska trosbekännelsen
Om tron
1:a trosartikeln: Gud och hans egenskaper
Den treenige Guden
Skapelsen
2:a-7:e trosartikeln: Jesus Kristus, Guds Son
Kristi liv och lidande
Kristi uppståndelse och härlighet
8:e trosartikeln: Den Helige Ande
9:e trosartikeln: Kyrkan. Hennes instiftelse
Kyrkan. Hennes författning
Kyrkan. Hennes bestämmelse
Kyrkans egenskaper
De heligas samfund
10:e trosartikeln: Syndernas förlåtelse
11:e trosartikeln: Köttets uppståndelse
12:e trosartikeln: Det eviga livet: Himmelen och helvetet

 

KATOLSK KATEKES

Inledning

1. Varför äro vi på jorden?

Vi äro på jorden för att lära känna Gud, älska och tjäna honom och därigenom komma till himmelen.
”Vad gagnar det människan, om hon vinner hela världen men tager skada till sin själ?” (Matt. 16:26.)

2. Vad vill därför Gud att vi skola göra?

Gud vill, att vi skola
1. tro hans lära,
2. hålla hans bud,
3. begagna hans nådemedel.
Vår religionslära är det viktigaste vi hava att lära känna och förstå.
”Saliga äro de, som höra Gud ord och bevara det!” (Luk. 11:28.)

2 a. Kunna vi detta av egen kraft?

Nej, vi behöva därtill Guds nåd.

 

Första huvudstycket

Tron

”Utan tro är det omöjligt att behaga Gud.” (Hebr. 11:6.)
”Det finns ingen större rikedom, ingen dyrbarare skatt än den katolska tron.” (Den helige Augustinus.)

Den apostoliska trosbekännelsen.
1. Jag tror på Gud, den allsmäktige Fadern, himmelens och jordens skapare,
2. och på Jesus Kristus, hans ende Son, vår Herre,
3. vilken blev avlad av den Helige Ande, född av jungfru Maria,
4. pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven,
5. nedsteg till dödsriket, uppstod på tredje dagen igen ifrån de döda,
6. uppfor till himmelen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida,
7. därifrån han skall igenkomma till att döma de levande och de döda.
8. Jag tror på den helige Ande,
9. den heliga katolska Kyrkan, de heligas samfund,
10. syndernas förlåtelse,
11. köttets uppståndelse
12. och ett evigt liv. Amen.

Apostolisk kallas denna trosbekännelse, emedan den härstammar från apostlarnas tid.
Den apostoliska trosbekännelsen innehåller tolv delar, dessa kallas trosartiklar.

”Jag tror.”
Ordet tro har i katolska läran en bestämd mening, nämligen att skänka Gud tilltro, att orubbligt hålla något för sant, emedan Gud, den eviga sanningen, har sagt det.

3. Vad måste vi tro?

Vi måste tro allt, vad Gud har uppenbarat.
Uppenbara betyder att meddela, förkunna eller bekantgöra fördolda ting. I stället för ”allt vad Gud har uppenbarat” kan man även säga: de gudomliga uppenbarelserna.

4. Varför måste vi orubbligt tro på de gudomliga uppenbarelserna?

Vi måste orubbligt tro på de gudomliga uppenbarelserna, emedan Gud icke kan misstaga sig eller säga en osanning.
Guds ord är alltid sant, även när vi människor icke förstå det.
”Utan tron är det omöjligt att behaga Gud.” (Hebr. 11:6.) – Kristus säger: ”Den, som icke tror, han skall varda fördömd.” (Mark. 16:16)

5. Vem lär oss, vad Gud har uppenbarat?

Den katolska Kyrkan lär oss, vad Gud har uppenbarat.
Påven och de med honom förenade biskoparna förkunna den katolska Kyrkans lära.
Dem gälla orden: ”Gån ut och lären alla folk!” (Matt. 28:19.)

6. Varifrån hämtar den katolska Kyrkan de gudomliga uppenbarelserna?

Den katolska Kyrkan hämtar de gudomliga uppenbarelserna ur den Heliga Skrift och traditionen.
Många gudomliga uppenbarelser äro under den Helige Andes ingivelse och ledning nedskrivna i heliga böcker, som höra till den Heliga Skrift. – Andra gudomliga uppenbarelser hava endast predikats av apostlarna och sedan av Kyrkan troget bevarats. Dessa kallas traditionen eller arvläran. Traditionens flesta läror blevo ej långt efter apostlarnas tid upptecknade av heliga och lärda män, kyrkofäder.
Den Heliga Skrift och arvläran kallas de båda troskällorna. Genom den Helige Andes bistånd hava troskällorna oförfalskat bevarats i Kyrkan.
Bibeln allena är icke tillräcklig för att lära oss vad vi måste tro, ty den innehåller icke allt, vad Gud har uppenbarat; därför är också arvläran nödvändig. – Bibeln säger icke ens, vilka böcker den omfattar. Detta lär Kyrkan oss. – Bibeln innehåller gudomliga hemligheter. Ledd av den Helige Ande, förklarar Kyrkan för oss deras sanna mening.

7. Hur indelas den Heliga Skrift?

Den Heliga Skrift indelas i Gamla och Nya testamentets böcker.
Gamla testamentets böcker äro skrivna före Kristus, Nya testamentets efter Kristus. – Böckerna kallas stundom helt enkelt ”Gamla testamentet” och ”Nya testamentet”. Gamla testamentet innehåller 45 böcker, Nya testamentet 25.

Gamla testamentets böcker äro:
21 historiska böcker: De 5 Moseböckerna, Josua, Domarboken, Rut, de 4 Konungaböckerna, de 2 Krönikeböckerna, Esra, Nehemja, Tobias, Judit, Ester, de 2 Mackabéerböckerna.
7 läroböcker: Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren, Höga Visan, Visheten, Syrak.
17 profetiska böcker: Jesaja, Jeremia, Baruk, Hesekiel, Daniel (även kallade: de Stora profeterna); Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habakuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki (de s.k. Mindre profeterna).

Nya testamentets böcker äro:
5 historiska böcker: De 4 evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna av den helige Lukas.
21 lärobrev (apostoliska brev): 14 brev av den helige Paulus, nämligen 1 till romarna, 2 till korintierna, 1 till galaterna, 1 till efesierna, 1 till filipperna, 1 till kolosserna, 2 till tessalonikerna, 2 till Timoteus, 1 till Titus, 1 till Filemon, 1 till hebréerna; 7 brev av andra apostlar, nämligen 1 av den helige Jakobus, 2 av den helige Petrus, 3 av den helige Johannes, 1 av den helige Judas Taddeus.
1 profetisk bok, nämligen Uppenbarelseboken (Apokalypsen) av den helige Johannes.

Alla katoliker få läsa Bibeln, och Kyrkan önskar, att vi läsa den. Dock måste översättningen vara försedd med förklaringar och godkänd av Kyrkan.

 

Första trosartikeln.

”Jag tror på Gud den allsmäktige Fadern, himmelens och jordens skapare.”

1. Gud och hans egenskaper.

Gud är den oändligt fullkomlige anden, himmelens och jordens skapare, från vilken allt gott kommer.
Vi kalla Gud en ande, emedan han har förstånd och fri vilja, men icke någon kropp.
”Gud är en ande.” (Joh. 4:24.) Den Heliga Skrift talar visserligen om Guds öga, öron, händer, men detta är blott bildligt. – Gud har icke någon kropp, därför kunna vi icke se honom; Gud är osynlig.
Vi kalla Gud oändligt fullkomlig, emedan han äger alla goda egenskaper utan gräns.
Gud är evig och oföränderlig, allestädes närvarande, allvetande, allvis och allsmäktig, han är oändligt helig och rättfärdig, god och barmhärtig, sannfärdig och trofast.

8. Varför säga vi: Gud är evig?

Vi säga: Gud är evig, emedan han alltid har varit och alltid skall vara.
Gud har ingen början och intet slut. ”Förrän bergen voro till och jorden danades och världsalltet, är du, Gud, från evighet till evighet.” (Ps. 89:2.)
Gud förblir alltid lika fullkomlig och ändrar aldrig sig själv eller sina avsikter. Därför säga vi: Gud är oföränderlig.
Som du var i begynnelsen, så är du nu och alltid och i all evighet. Amen.

9. Varför säga vi: Gud är allestädes närvarande?

Vi säga: Gud är allestädes närvarande, emedan han finns överallt både i himmelen och på jorden.
Aposteln Paulus lär: ”Gud är icke fjärran från var och en av oss; ty i honom leva vi och röra oss och hava vår tillvaro”. (Apg. 17:27, 28)
Var jag är och vad jag gör,
Gud mig alltid ser och hör.

10. Varför säga vi: Gud är allvetande?

Vi säga: Gud är allvetande, emedan han vet allting; han vet det förflutna, det närvarande och det tillkommande, även våra hemligaste tankar.
Gud har genom profeterna förkunnat många ting flera århundraden i förväg.
Gud kallas också allvis, emedan han förstår att inrätta allt på bästa sätt för att nå sina avsikter.
Ex. Gossen Moses blev genom Guds visa försyn räddad. Josef blev upphöjd. – ”Allt har du med vishet gjort.” (Ps. 103.24.) Detta visar oss årstidernas växling, stjärnorna på himmelen.
”Vad Gud gör, är väl gjort.”

11. Varför säga vi: Gud är allsmäktig?

Vi säga: Gud är allsmäktig, emedan han förmår göra allt, vad han vill. ”För Gud är ingenting omöjligt.” (Luk. 1:37.)
Ex. Guds allmakt visade sig vid skapelsen och vid undren.
”Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss?” (Rom. 8:31.), (d. v. s. vem kan då skada oss?)

12. Varför säga vi: Gud är helig?

Vi säga: Gud är helig, emedan han älskar det goda och avskyr det onda.
Profeten Jesaja hörde himmelens änglar sjunga: ”Helig, helig, helig är Herren, härskarornas Gud.” (Jes. 6:3.)
”I skolen vara heliga, emedan jag, Herren, eder Gud, är helig!” (3 Mos. 19:2.)

13. Varför säga vi: Gud är rättfärdig?

Vi säga: Gud är rättfärdig, emedan han belönar det goda och bestraffar det onda; ”han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.” (Rom. 2:6)
Ofta bestraffar Gud det onda redan här på jorden (ex. syndafloden, Sodom); men ofta går det här de goda dåligt och de onda väl (jfr liknelsen om den rike mannen och den fattige Lasarus).
Den fullkomliga lönen eller det fulla straffet får människan först i livet efter detta. Dock är ingen gudlös människa verkligt lycklig i detta livet och ingen rättfärdig verkligt olycklig.
”Om skalkar locka dig, så följ icke!” (Ordsp. 1:10.)

14. Varför säga vi: Gud är god?

Vi säga: Gud är god, emedan han är full av godhet mot alla skapade varelser och bevisar dem otaliga välgärningar.
I synnerhet är Gud god mot oss människor.
”Så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son.” (Joh. 3:16.)
”Loven Herren, ty han är god!” (Ps. 106:1.)

15. Varför säga vi: Gud är barmhärtig?

Vi säga: Gud är barmhärtig, emedan han gärna förlåter varje botfärdig syndare.
”Så sant jag lever, säger Herren, vill jag icke den gudlöses död, utan att han omvänder sig ifrån sin väg och lever!” (Hes. 33:11.) Ingen syndare får förtvivla: var och en skall säga med den förlorade sonen: ”Jag vill stå upp och gå till min fader!” (Luk. 15:18.)
Gud är även långmodig. Han väntar ofta länge, innan han straffar syndaren. Gud vill giva honom tid att bättra sig.
Jfr liknelsen om det ofruktbara fikonträdet.

16. Varför säga vi: Gud är sannfärdig?

Vi säga: Gud är sannfärdig, emedan han alltid talar sanning; han kan varken misstaga sig eller leda i villfarelse.

17. Varför säga vi: Gud är trofast?

Vi säga: Gud är trofast, emedan han håller sitt ord, både när han lovar och hotar.
Ex. Gud hotade våra stamföräldrar med döden, gav sedan löftet om Frälsaren; han har hållit sitt ord.
Jesus säger: ”Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.” (Matt. 24:35.)

18. Hur har Gud givit sig tillkänna för människorna?

Gud har givit sig tillkänna för människorna
1. genom den synliga världen,
2. genom samvetets röst,
3. framför allt genom den gudomliga uppenbarelsen.
1. Intet hus uppstår av sig självt. Ännu mycket mindre kan den stora världsbyggnaden med sina underbara inrättningar hava uppstått av sig själv. En allsmäktig och allvis skapare måste ha byggt den. Därför säger den Heliga Skrift: ”Himlarna förtälja Guds härlighet, och fästet förkunnar hans händers verk”. (Ps. 18:2.) – Ingen växt, intet djur, ingen människa kan själv giva sig livet. Från början måste alltså Gud ha givit livet åt de första plantorna, djuren och människorna. ”Fråga djuren, de lära dig det; himmelens fåglar, de förkunna det; fråga jorden, den svarar dig, och havets fiskar berätta dig det: Vem vet ej, att Herrens hand har gjort allt?” (Job 12:7.) Blott ”dåren säger: det finnes ingen Gud”. (Ps. 13.1.)
2. Inom oss finnes en röst, som säger oss, vad som är gott och vad som är ont. Göra vi det goda, berömmer den oss, göra vi det onda, klandrar den oss. Vi kalla den samvetet. Vi ha icke själva givit oss samvetet; vi kunna icke heller driva bort det. Varifrån kommer det? Det är ifrån Gud, som skrivit sin heliga lag i vårt hjärta. Aposteln Paulus säger: ”Hedningarna visa, att lagen är skriven i deras hjärtan, då deras samvete vittnar för dem”. (Rom. 2:15.)
3. Bäst och fullkomligast lära vi känna Gud och alla hans egenskaper genom uppenbarelsen. ”Fordom talade Gud många gånger och på mångahanda sätt till fäderna genom profeterna, men slutligen i dessa dagar har han talat till oss genom Sonen.” (Hebr. 1:1.)
”Världarnas konung, den odödlige, osynlige, ende Guden vare pris och ära i all evighet!” (1 Tim. 1:17.)

2. Den treenige Guden.

19. Varför kalla vi Gud treenig?

Vi kalla Gud treenig, emedan han är en i tre personer.

20. Vilka äro de tre personerna i Gud?

De tre personerna i Gud äro Fadern, Sonen och den Helige Ande.
Var och en av de tre personerna är sann Gud. Men de tre gudomliga personerna äro blott en Gud.
”Lären alla folk och döpen dem i Faderns och Sonens och den Helige Andes namn!” (Matt. 28:19.) – Vid Jesu dop i Jordan uppenbarade sig alla tre personerna samtidigt. – Vi bedja i litaniornas början: Gud Fader i himmelen, Gud Son, världens Frälsare, Gud Helige Ande…
Läran om den allraheligaste Treenigheten är en stor hemlighet. Vi kunna icke fatta den; därtill fordras gudomligt förstånd. Vårt förstånd fattar icke ens alla synliga, skapade ting, så mycket mindre kan det då fatta Gud. Därför utropade redan profeten: ”Stor är du, o Gud, och ofattbar för våra tankar!” (Jer. 32:19.)

21. För vilka stora välgärningar hava vi att tacka de tre gudomliga personerna?

Gud, Fadern, har skapat oss. Gud, Sonen, har återlöst oss. Gud, den Helige Ande, har helgat oss.
Därför kallas Fadern även Skaparen, Sonen Återlösaren och den Heliga Ande Heliggöraren.
Det heliga korstecknets ord erinra oss om denna upphöjda hemlighet. Hur andäktigt böra vi icke därför uttala dem! Likaså litanians ord: Heliga Trefaldighet, en enda Gud! – Den Heliga Treenighetens fest firas första söndagen efter pingst.
”Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande; som det var i begynnelsen, så nu och alltid och i all evighet. Amen.”

3. Gud och världen.

A. Hela världen.

22. Vem har skapat världen?

Gud har skapat världen. ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” (1 Mos. 1:1.)
Gud har skapat världen, d. v. s. han har genom sin allsmäktiga vilja frambragt den av intet.

23. Vartill har Gud skapat världen?

Gud har skapat världen till sin ära och till de skapade varelsernas bästa.
Världen vittnar om hur mäktig, god och vis Gud är. – Framför allt skola de av Gud skapade tingen tjäna oss människor till vårt timliga och eviga väl.

24. Vad gör Gud ännu alltjämt för världen?

Gud uppehåller och styr världen.
Gud uppehåller världen, d. v. s. Gud gör att världen består, så länge det behagar honom.
Gud styr världen, d. v. s. Gud sörjer för alla sina skapade varelser och leder allt i världen med vishet och godhet. – Ingenting i världen sker, utan att Gud vill det eller tillåter det. Därför säger Kristus: ”Köper man icke två sparvar för en skärv? Och dock faller icke en enda av dem till marken eder Fader förutan”. (Matt. 10:29.)
Gud sörjer med särskild kärlek för oss människor, framför allt att vi må bliva heliga och komma till honom i himmelen (den gudomliga Försynen).
Dåraktiga människor tvivla på Guds försyn, emedan han låter lidande komma över oss och icke alltid hindrar det onda.

25. Varför låter Gud smärta och lidande komma?

Gud låter smärta och lidande komma, för att vi skola göra bot för våra synder och förvärva oss himmelsk lön.
Jesus sade till sina lärjungar: ”Saliga ären I, när människorna smäda och förfölja eder och ljugande säga allt ont emot eder för min skull! Glädjens och fröjden eder; ty eder lön är stor i himmelen.” (Matt. 5:11, 12.)
Gud menar alltid väl med oss, även när han sänder lidanden; han vet bäst, vad som är gott och hälsosamt för oss.
”Den Gud älskar, den agar han.” (Hebr. 12:6.)
Det sker också mycket ont i världen. Detta kommer från människornas förvända vilja, icke från Gud. Gud vill icke det onda, han endast låter det ske.

26. Varför låter Gud det onda ske?

Gud låter det onda ske, emedan han förstår att leda även det onda till godo.
Den egyptiske Josef sade till sina bröder: ”I tänkten ont emot mig, men Gud har vänt det till godo”. (1 Mos. 50:20.) ”Människan spår, men Gud rår”, säger ordspråket. ”Vi veta, att för dem, som älska Gud, samverkar allt till det bästa.” (Rom. 8:28.)

B. Änglarna.

De förnämsta av Guds skapelser äro änglarna.
Änglarna hava förstånd och fri vilja, men ingen kropp. De äro andar.
Alla änglar voro från början goda och lyckliga samt utrustade med härliga gåvor.

27. Vilken var den härligaste gåva, som Gud skänkte änglarna?

Den härligaste gåva, som Gud skänkte änglarna, var den heliggörande nåden.
Änglarna skulle bliva ännu lyckligare: de skulle skåda Gud och bliva saliga i Gud. Av egen kraft kunde de det icke. Därför hade Gud givit dem den heliggörande nåden. Den heliggörande nåden och allt, som leder till den eviga saligheten, övergår de naturliga krafterna hos såväl människor som änglar. Därför kallas dessa gåvor övernaturliga.
Änglarna hava emellertid icke utan vidare uppnått saligheten; först måste de bestå ett prov. – Många änglar förblevo Gud trogna och uppnådde den eviga saligheten; en del av änglarna syndade och blevo nedstötta till helvetet.
De utstötta änglarna blevo alltigenom onda och olyckliga. De hata Gud och människorna. De kallas onda andar eller djävlar. – De trogna änglarna äro alltigenom goda och lyckliga. De äro fulla av kärlek till Gud och oss människor.

28. Hur visa de goda änglarna sin kärlek till oss?

De goda änglarna beskydda oss till kropp och själ, de bedja för oss och uppmuntra oss till det goda.
Gud har givit varje människa en ängel, som särskilt älskar och skyddar henne. Det är den heliga skyddsängeln.
”Gud har givit sina änglar befallning om dig, att de skola bevara dig på alla dina vägar.” (Ps. 90:11.)
Ex. Lot, Tobias, Petrus.

29. Hur skola vi förhålla oss till vår skyddsängel?

Vi skola älska vår skyddsängel, andäktigt åkalla honom varje dag, troget följa hans ingivelser och tänka på, att han ser oss överallt.

30. Hur visa de onda änglarna sitt hat till oss?

De onda änglarna söka att skada oss till kropp och själ och att störta oss i det eviga fördärvet.
Aposteln Petrus säger: ”Eder vedersakare, djävulen, går omkring som ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka”. (1 Petr. 5:8.)
Ex. Eva, Job, Judas.
Min ängel, vaka över mig,
håll över mig din hand
och för mig trygg från farans stig
till salighetens land!

C. Människorna.

Den förnämsta bland de skapade varelserna på jorden är människan.

31. Varav består människan?

Människan består av kropp och själ: ”Gud danade människan av jordens stoft och inblåste i hennes ansikte livets ande.” (1 Mos. 2:7.)
När människan dör, skiljer sig själen från kroppen och lever ensam vidare. Kroppen blir begraven och förmultnar. Gud sade till Adam efter syndafallet: ”Du är stoft, och till stoft skall du åter varda.” (1 Mos. 3:19.) – Själen kan icke bliva till stoft, därför att den är en ande.
Människan är den förnämsta bland de skapade varelserna på jorden, emedan hon är lik Gud.
”Låtom oss göra människan till vår avbild, till att vara oss lik.” (1 Mos. 1:26.)

32. Varigenom är människan lik Gud?

Människan är lik Gud genom sin själ.
Gud är en ande, vår själ är också en ande. Gud är evig, vår själ är odödlig. Gud har förstånd och fri vilja, vår själ kan även tänka och vilja (den naturliga avbilden).
De rättfärdiga äro därtill på ett särskilt sätt lika Gud.

33. Varigenom äro de rättfärdiga på ett särskilt sätt lika Gud?

De rättfärdiga äro genom den heliggörande nåden på ett särskilt sätt lika Gud.
Den heliggörande nåden gör dem till Guds barn (den övernaturliga avbilden).
Du gjorde honom till att bliva änglarnas like.” (Ps. 8:6.)
De första människorna voro Adam och Eva. Från dem härstamma alla människor.
Den härligaste gåva, Gud givit de första människorna, var den heliggörande nåden.

34. Vilka särskilda gåvor skänkte Gud de första människorna jämte den heliggörande nåden?

Gud skänkte de första människorna
1. ett särskilt klart förstånd,
2. en särskilt stark vilja,
3. paradisets lycka.
Gud ville låta alla dessa nådegåvor såsom ett heligt arv övergå från Adam till alla hans efterkommande, om Adam höll Guds bud.

Syndafallet.

Adam och Eva överträdde Guds bud och begingo därigenom en svår synd.

35. Vad förlorade våra stamföräldrar genom synden?

Våra stamföräldrar förlorade den heliggörande nåden och de särskilda gåvorna.
De upphörde att vara Guds barn och kunde icke mer komma till himmelen. Deras förstånd fördunklades, deras vilja förlorade herraväldet över begärelserna och blev benägen till det onda; Adam och Eva utdrevos ur paradiset, måste lida mycket och slutligen dö.
”Herre, du är rättfärdig och dina domar äro rättvisa.” (Ps. 118:137.)

36. I vilken olycka har Adams synd störtat alla människor?

Från Adam går synden och dess ödesdigra följder i arv till alla människor.
”Genom en enda människa har synden kommit in i världen, och genom synden döden, och så har döden kommit över alla människor därför att alla hava syndat.” (Rom. 5:12.)
Denna synd kallas arvsynd. Den består däri, att vi alla komma till världen utan den heliggörande nåden, som vi enligt Guds avsikt skulle ha fått i arv efter Adam.
Endast Guds Moder har blivit bevarad fri från arvsynden. Därför kallas hon den ”obefläckat avlade”. Den obefläckade avlelsens fest firas den 8 december.
Till de följder, som vi med arvsynden ärva från Adam, hör den onda begärelsen. ”Det mänskliga hjärtats uppsåt är ont allt ifrån ungdomen.” (1 Mos. 8:21.)
Om den onda begärelsen talar aposteln Johannes med orden: ”Allt som är i världen, köttets begärelse och ögonens begärelse och livets högfärd, det är icke av Fadern, utan av världen.” (1 Joh. 2:16.)
Köttets begärelse är oordnat begär efter kroppsliga njutningar (hit hör t. ex. begivenhet på godsaker, omåttlighet, okyskhet). – Ögonens begärelse är oordnat begär efter penningar och ägodelar (hit hör t. ex. oärlighet, vinningslystnad, girighet). – Livets högfärd är oordnat begär efter frihet, rykte och ära (hit hör t. ex. olydnad, fåfänga, skrytsamhet).
Med den onda begärelsen sammanhänga de onda böjelserna, som kunna bliva källor till talrika synder.
Det finnes huvudsakligen 7 onda böjelser: högmod, girighet, okyskhet, avund, omåttlighet i mat och dryck, vrede och lättja.
”Följ icke ditt hjärtas begär, även då du kan det!” (Syr. 5:2.)

37. Vilken var den svåraste följden av den första synden?

Människorna kunde icke längre komma till himmelen.
Människorna själva kunde icke åter gottgöra denna orätt, men Gud har förbarmat sig över dem.

Löftet om Återlösaren.

38. Hur har Gud efter syndafallet förbarmat sig över människorna?

Gud gav genast efter syndafallet människorna löftet om Återlösaren, och sedermera har han sänt honom.
”Jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.” (1 Mos. 3:15.)
Återlösaren (Frälsaren) skulle åter lösa, befria (frälsa) människorna från syndens skuld och från Guds vrede.
För att förbereda människorna till Återlösarens ankomst, sände Gud den ene profeten efter den andre. Dessa skulle genom sina profetior vittna om den kommande Återlösaren.
Århundraden i förväg ha profeterna förkunnat många enskildheter om Återlösaren, t. ex.: Han skulle födas i Betlehem (Mik. 5:2) och komma vid en tid, då de 70 års-veckorna (7 gånger 70 år) förgått efter den babyloniska fångenskapen (Dan. 9:25); han skulle födas av en jungfru (Jes. 7:14) och genom sin lära (Jes. 61:1 f.) och genom sina under (Jes. 35:4 ff.) väcka stort uppseende. Särskilt noggrant ha profeterna förutsagt Frälsarens lidande: Han skulle bliva såld för 30 silverpenningar (Sak. 11:12), gisslad (Jes. 53:5), spottad i ansiktet (Jes. 50:6); hans händer och fötter skulle man genomborra, man skulle skifta hans kläder mellan sig och kasta lott om hans klädnad (Ps. 21:19) och giva honom ättika och galla att dricka (Ps. 68:22). Slutligen ha de även förutsagt, att han skulle uppstå från de döda (Ps. 15:10, Jes. 11:10) och uppfara till himmelen (Ps. 67:19).
Efter syndafallet dröjde det flera tusen år, innan den utlovade Återlösaren kom.
Människorna måste först erfara, i vilket elände synden störtat dem, och att ingen annan än Gud kunde rädda dem. Minnet av denna tid, då man ropade efter Frälsaren, fira vi i adventstiden.
”Drypen, himlar, ifrån ovan, skyar regnen den Rättfärdige ned! Må jorden öppna sig och låta Frälsaren framspira!” (Jes. 45:8.)

 

Andra trosartikeln.

”Och på Jesus Kristus, hans ende Son, Vår Herre.”

Jesus Kristus är sann Gud.

39. Vem är Återlösaren, som Gud har sänt?

Återlösaren är Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre.
I honom hava alla profetior om Återlösaren gått i uppfyllelse.
Namnet Jesus betyder frälsare, återlösare; ”du skall giva honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk ifrån deras synder”. (Matt. 1:21.) – Kristus betyder den smorde. – Guds enfödde Son är lika med Guds ende Son.

40. Vad bekänna vi i andra trosartikeln?

I andra trosartikeln bekänna vi, att Jesus Kristus är Guds Son och sann Gud.
Redan profeten Jesaja hade siat: ”Gud själv skall komma och frälsa eder”. (Jes. 35:4.) I litaniornas början bedja vi: ”Guds Son, världens Frälsare, förbarma dig över oss!”
Den, som icke tror, att Jesus Kristus är sann Gud, kan icke göra anspråk på namnet Kristen.

41. Vem har i den Heliga Skrift vittnat om, att Jesus Kristus är sann Gud?

Att Jesus Kristus är sann Gud, därom ha vittnat
1. den himmelske Fadern,
2. Frälsaren själv,
3. apostlarna.
1. Vid Jesu dop och vid hans förklaring förkunnade den himmelske Fadern: ”Denne är min älskade Son, i vilken jag har mitt välbehag”. (Matt. 3:17; 17:5.)
2. Frälsaren har sagt: ”Jag och Fadern äro ett”. (Joh. 10:30.) Då aposteln Petrus bekände: ”Du är Kristus, den levande Gudens Son”, svarade honom Frälsaren: ”Icke kött och blod ha uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen”. (Matt. 16:16 f.) På översteprästens fråga, om han var Kristus, Guds Son, förklarade han: ”Jag är det”. (Mark. 14:62.)
Genom sina under, sina förutsägelser och sitt heliga liv har Jesus bekräftat sina ord. Därför måste vi skänka dem vår tilltro. Han har t. o. m. gått i döden för detta sitt vittnesbörd om sig.
3. Aposteln Johannes lär: ”Denne är den sanne Guden”. (1 Joh. 5:20.) Aposteln Paulus säger: ”I honom bor gudomens hela fullhet lekamligen”. (Kol. 2:9.) Han kallar Jesus: ”Gud, högtlovad i evighet”. (Rom. 9:5.)
Vi kalla Jesus Kristus vår Herre, emedan han är Gud och emedan han är vår Frälsare, som återlöst oss med sitt blod.
Vi bekänna med aposteln Tomas: ”Min herre och min Gud!” (Joh. 20:28.)

 

Tredje trosartikeln.

”Vilken blev avlad av den Helige Ande, född av jungfru Maria.”

Jesus Kristus är även sann människa.

42. Vad bekänna vi i tredje trosartikeln?

I tredje trosartikeln bekänna vi, att Guds Son har blivit människa.
Detta betyder: ”den andra” personen i Gudomen har antagit en mänsklig kropp och en mänsklig själ.
Jesus Kristus är både Gud och människa; därför kallas han även Gudamänniskan. Gud är han av evighet, människa har han blivit i tiden.
Om denna mandomsanammelsens stora hemlighet påminnas vi varje gång vi bedja ”Angelus”-bönen: ”Och Ordet vart kött och bodde ibland oss”. (Joh. 1:14.) ”Ordet” är den andra personen i gudomen. ”Vart kött” d. v. s. blev människa.

42. Vem är Jesu moder?

Jesu moder är den allra saligaste jungfru Maria.
Emedan Jesus är Gud, är Maria ”Guds Moder”.

44. Varför vörda vi Maria på ett alldeles särskilt sätt?

Vi vörda Maria på ett alldeles särskilt sätt, emedan hon vida överträffar alla änglar och helgon
1. i värdighet och helighet,
2. i makt och i kärlek till oss.
1. Maria har den högsta värdigheten näst efter Gud, ty hon är Guds Moder och himmelens drottning. – Hennes helighet är så stor, att ängeln kunde säga till henne: ”Hell dig, Maria, full av nåd”.
2. Maria överträffar alla änglar och helgon genom sin förböns makt. – Hennes kärlek till oss är så stor, emedan hon är även vår moder och har utstått så mycket lidande för vår skull.
”Att älska Maria, min sällhet det är,
att henne få tjäna mitt hjärtas begär.”

45. Med vilka företräden är Maria benådad?

Maria är
1. bevarad fri från arvsynden och från egna synder,
2. hon är såsom Guds Moder tillika den renaste jungfru.
Hennes förklarade kropp är redan upptagen i himmelen. (Marie upptagelses fest: Vårfrudag den 15 augusti.)
Vi ära Guds Moder genom den Lauretanska litanian, rosenkransbönen, majandakten och många Mariafester.

46. Vem var den helige Josef?

Den helige Josef var Jesu fosterfader.
”Jesus ansågs för Josefs son.” (Luk. 3:23.) – Den helige Josef är den katolska Kyrkans skyddspatron. – Den helige Josefs fest firas den 19 mars, hans ”skyddsfest” firas onsdagen i den tredje veckan efter påsk. – Jesus, Maria och Josef kallas tillsammans den Heliga Familjen.

47. Varför har Guds Son blivit människa?

Guds Son har blivit människa
1. för att gottgöra för våra synder,
2. för att återförvärva åt oss den förlorade nåden,
3. för att genom sin lära och sitt föredöme visa oss vägen till himmelen.
1. Johannes Döparen sade: ”Se Guds Lamm, som borttager världens synd.” (Joh. 1:29.)
2. ”Jag har kommit, på det att de skola hava livet och hava det över nog.” (Joh. 10:10.)
3. Sin lära kallade Jesus Evangelium, d. v. s. det glada budskapet. Jesu lära är den fullkomligaste lära, som finns och kan finnas. (De 8 saligheterna.) Frälsarens föredöme lär oss att icke söka vår lycka i pengar, nöjen och ära (onda begärelser), utan i ett heligt liv. Han har själv fört ett så heligt liv, att han kunde säga till sina fiender: ”Vem av eder kan överbevisa mig om en synd?” (Joh. 8:46.)
”Jag är vägen, sanningen och livet.” ”Den, som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörket.” (Joh. 14:6 och 8:12.)

 

Fjärde trosartikeln.

”Pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven.”

Jesus Kristus har svettats blod; han har blivit gisslad och krönt med törnen; han har burit det tunga korset och har blivit korsfäst.

48. Varför har Jesus Kristus utstått bitter pina och död?

Jesus Kristus har frivilligt utstått bitter pina och död av lydnad mot den himmelske Fadern och av kärlek till oss syndiga människor.
”Han blev offrad, emedan han själv ville.” (Jes. 53:7.) ”Han blev lydig intill döden, ja intill korsets död.” (Fil. 2:8.) – ”Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.” (Joh. 15:13.)
Jesu Kristi frivilliga lidande och död på korset var det Nya förbundets offer.

49. Varifrån har Kristus återlöst oss?

Kristus har återlöst oss från synden och från den eviga fördömelsen.

50. Vad har Kristus förvärvat åt oss?

Kristus har förvärvat åt oss Guds nåd och arvsrätten till himmelen.
Genom hela sitt liv och framför allt genom sitt lidande och sin död har Jesus bjudit åt den himmelske Fadern den högsta tillfyllestgörelse samt förvärvat överflödande frälsning och nåd åt alla människor. Så har han blivit alla människors Frälsare.
Andakter till Kristi lidande äro: den heliga korsvägen, den smärtorika rosenkransen, andakten till Jesu heliga fem sår och till minne av hans dödsångest i Getsemane, ävensom besöket vid den heliga graven under den stilla veckan. – Kristi lidande vörda vi genom det heliga Mässoffret och det heliga korstecknet.

 

Femte trosartikeln.

”Nedsteg till dödsriket, uppstod på tredje dagen igen ifrån de döda.”

När Kristus dog, skilde sig hans själ från kroppen, men Gudomen fortfor att vara förenad såväl med kroppen som med själen.

51. Vart kom Kristi själ efter döden?

Kristi själ nedsteg efter döden till dödsriket, till de avlidna rättfärdigas själar.
Genom synden hade himmelen blivit tillsluten. Därför kunde de avlidna rättfärdigas själar icke inkomma i himmelen. Först genom Frälsaren skulle den åter öppnas.

52. Vilket underverk utförde Kristus på tredje dagen efter sin död?

På tredje dagen efter sin död återförenade Kristus sin själ med kroppen och uppstod segerrik ifrån de döda.
Att Jesus Kristus sannerligen uppstått ha både hans vänner och hans fiender bestyrkt.
Apostlarna och de andra vännerna ha flera gånger sett Kristus efter hans uppståndelse, vidrört honom, talat med honom och ätit tillsammans med honom. De predikade hans uppståndelse överallt, vart de kommo. Gud har bekräftat deras förkunnelse genom underverk, och själva ha de gått i döden för dess sanning. Kristi fiender kunde icke förneka hans uppståndelse. Men för att vilseleda folket, gåvo de soldaterna pengar med orden: ”Så skolen I säga: Hans lärjungar kommo om natten och stulo honom, medan vi sovo. Och om detta skulle komma för landshövdingens öron, skola vi ställa honom tillfreds och sörja för, att I kunnen vara utan bekymmer.” (Matt. 28:13, 14.) ”Sovande vittnen!” (Den helige Augustinus.)
Jesu Kristi uppståndelse fira vi under påskhögtiden. Denna är hela kyrkoårets förnämsta fest. Påskljuset är en sinnebild av den uppståndne Frälsaren.

53. Vad lär oss Frälsarens uppståndelse?

Frälsarens uppståndelse lär oss,
1. att Jesus Kristus är sann Gud,
2. att även vi skola uppstå från de döda.

 

Sjätte trosartikeln.

”Uppfor till himmelen, sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra hand.”

Efter sin uppståndelse stannade Kristus ännu fyrtio dagar på jorden. Under denna tid undervisade han sina apostlar om Guds rike.

54. På vad sätt lämnade Kristus jorden?

Kristus uppfor av egen kraft till himmelen.
Kristi himmelsfärds fest fira vi på fyrtionde dagen efter påsk.

55. Vad bekänna vi med orden: ”sitter på Guds, den allsmäktige Faderns, högra sida”?

Vi bekänna, att Jesus Kristus även såsom människa deltager i den himmelske Faderns makt och härlighet.
Därför avslutar Kyrkan vanligen sina böner till den himmelske Fadern med orden: ”Genom vår Herre Jesus Kristus, din Son, vilken med dig lever och regerar i den Helige Andes enhet, Gud från evighet till evighet. Amen.”

56. Vad gör Kristus för oss i himmelen?

Kristus manar gott för oss hos sin Fader i himmelen.
Evangelisten Johannes säger: ”Vi hava en förespråkare hos Fadern, Jesus Kristus.” (1 Joh. 2:1.)
”Söken det, som är där ovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida!” (Kol. 3:1, 2.)

 

Sjunde trosartikeln.

”Därifrån han skall igenkomma till att döma de levande och de döda.”

57. Vad bekänna vi i sjunde trosartikeln?

Vi bekänna i sjunde trosartikeln, att Jesus Kristus vid världens slut skall återkomma med stor makt och härlighet för att döma alla människor.

 

Åttonde trosartikeln.

”Jag tror på den Helige Ande.”

58. Vem är den Helige Ande?

Den Helige Ande är den tredje personen i Gudomen, sann Gud liksom Fadern och Sonen.
”Jag tror på den Helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och förhärligas, som har talat genom profeterna.” (Den heliga mässans Credo.)
Den helige Ande utdelar de nådegåvor, som Kristus förvärvat. Med hela fullheten av sina gåvor kom den Helige Ande vid pingsthögtiden över apostlarna. Han förbliver alltid hos Kyrkan och bor i de rättfärdigas själar.

59. Vad verkade den Helige Ande hos apostlarna?

Den Helige Ande upplyste, styrkte och helgade apostlarna.

60. Vad verkar den Helige Ande i Kyrkan?

Den Helige Ande undervisar, helgar och leder Kyrkan på osynligt sätt intill världens ände.

61. Vad verkar den Helige Ande i själen?

1. Den Helige Ande giver åt själen det övernaturliga livet,
2. han upplyser, styrker och tröstar oss genom många andra nådegåvor.
Även åt syndarnas och hedningarnas själar skänker den Helige Ande ljus och kraft, så att de kunna urskilja, vilja och göra det goda.
Sju särskilda nådegåvor av den Helige Ande uppräknas av profeten Jesaja: vishetens och förståndets gåva, rådets och starkhetens gåva, kunskapens och fromhetens gåva, samt gudsfruktans gåva. (Jes. 11:2.) De kallas den Helige Andes sju gåvor.
Den, som motsätter sig den Helige Andes nåd, begår synd mot den Helige Ande.
Mot den Helige Ande syndar t. ex, den, som förnekar den erkända kristna sanningen, den som förtvivlar om Guds nåd, den som uppsåtligt framhärdar i obotfärdighet.
I alla viktiga angelägenheter, i synnerhet vid mottagandet av de heliga sakramenten, borde vi anropa den Helige Andes bistånd.
”Kom, Helge Ande, med din tröst,
din boning tag uti vårt bröst;
sänd riklig nåd från höjden ned
och oss för himmelen bered!”

 

Nionde trosartikeln.

”Den heliga katolska Kyrkan, de heligas samfund.”

1. Kyrkans instiftelse.

Ordet ”kyrka” kan beteckna: 1) ett Guds hus eller tempel, 2) Guds synliga rike bland människorna. Här kommer ordet alltid att beteckna Guds rike.

62. Vem har instiftat Kyrkan?

Jesus Kristus har instiftat Kyrkan.
Kristus kallar Kyrkan sitt rike. Hon utgör ett andligt rike; hon är till för att sörja för vårt andliga väl. Hon är i denna värld, men icke av denna värld. Frälsaren säger: ”Mitt rike är icke av denna värld.” (Joh. 18:36)

63. På vad sätt har Kristus instiftat Kyrkan?

Kristus
1. gav sina apostlar fullmakt att lära, att utdela sakramenten och att leda de troende,
2. förordnade den helige Petrus till Kyrkans överhuvud,
3. sände den Helige Ande vid pingsthögtiden.
Kristus samlade lärjungar omkring sig och utvalde bland dem tolv till sina apostlar. Till dessa sade han kort före sin himmelsfärd: ”Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gån därför, lären alla folk och döpen dem i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn och lären dem att hålla allt, vad jag har befallt eder!” (Matt. 28:18-20.)

64. Med vilka ord förordnade Kristus den helige Petrus till Kyrkans överhuvud?

Kristus förordnade den helige Petrus till Kyrkans överhuvud med orden:
1. ”Du är Petrus (klippan), och på denna klippa skall jag bygga min Kyrka, och helvetets portar skola icke överväldiga henne.” (Matt. 16:18.)
2. ”Åt dig skall jag giva himmelrikets nycklar. Allt, vad du binder på jorden, det skall ock vara bundet i himmelen; och allt, vad du löser på jorden, det skall ock vara löst i himmelen.” (Matt. 16:19.)
3. ”Vakta mina lamm!…Vakta mina får!” (Joh. 21:15-17.)
Efter Kristi himmelsfärd framträdde också den helige Petrus såsom apostlarnas överhuvud, t. ex. vid Mattias’ val, vid pingstfesten och vid apostlamötet i Jerusalem. – Sedan dess har han alltjämt blivit erkänd såsom Kyrkans överhuvud.

2. Kyrkans författning.

65. Hur blir man upptagen i Kristi Kyrka?

Genom dopet blir man upptagen i Kristi Kyrka.
Den, som genom otro, vantro eller utträde ur Kyrkan skiljer sig från henne, tillhör icke längre hennes gemenskap.
Inom Kristi Kyrka finnas föreståndare och menighet.
Kristus liknar ofta Kyrkan vid en hjord. De troende äro fåren, apostlarna äro herdarna.

66. Vilka äro Kyrkans föreståndare?

Påven och de honom underordnade biskoparna äro Kyrkans föreståndare.

67. Vilken värdighet innehar påven?

Påven är Kyrkans synliga överhuvud; han är den helige Petri efterträdare och Kristi ställföreträdare.
Jesus Kristus är Kyrkans osynliga överhuvud.
Den helige Petrus dog omkring år 67 e. Kr. såsom biskop i Rom. Därför är biskopen i Rom, påven, hans rättmätige efterträdare. Från Rom styr han hela Kyrkan. Denna kallas därför den ”romersk-katolska Kyrkan”. – Påven kallas även den ”Helige Fadern”. Kardinalerna äro påvens rådgivare; dem tillkommer att välja ny påve.

68. Vilka äro apostlarnas efterträdare?

Den katolska Kyrkans biskopar äro apostlarnas efterträdare.
Ex. Timoteus blev av aposteln Paulus insatt till biskop i Efesus, Titus till biskop på Kreta. (1 Tim. 1:3, Tit. 1:5.)
Liksom apostlarna stodo under den helige Petrus, så stå biskoparna under påven. Varje biskop är styresman för en mindre del av Kyrkan, kallad biskopsdöme eller stift.
Vid vissa tillfällen sammankallar påven alla biskoparna för att tillsammans med dem överlägga och fatta beslut om kyrkliga angelägenheter.
Stiften indelas i församlingar. I spetsen för varje församling står en kyrkoherde; denne är församlingsbornas andlige fader.
”Fast stånda skall mitt dopförbund,
ty jag är redobogen
och lovar utav hjärtats grund
att vara Kyrkan trogen.”

3. Kyrkans bestämmelse.

69. I vilket syfte har Jesus Kristus instiftat sin Kyrka?

Jesus Kristus instiftade sin Kyrka, för att den skulle leda alla människor till den eviga saligheten.
Kyrkan skall fortsätta Frälsarens verk, vilken har kommit ”för att uppsöka och saliggöra det, som var förtappat”. (Luk. 19:10.) Därför vill Frälsaren också, att alla människor skola inträda i hans Kyrka.

70. Vad skall Kyrkan göra för människorna?

Kyrkan skall lära, helga och leda människorna.
Därför har Kristus överlämnat åt henne ett trefaldigt ämbete: 1. läroämbetet, 2. prästämbetet och 3. herdeämbetet.
1. ”Gån ut och lären alla folk!” (Matt. 28:19)
2. ”Döpen dem i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn!” (Matt. 28:19.) – ”Gören detta till min åminnelse!” (Luk. 22:19.) (Det heliga Mässoffret.) – ”Vilka I förlåten synderna, dem äro de förlåtna; och vilka I behållen dem, dem äro de behållna.” (Joh. 20: 22, 23.)
3. ”Lären dem att hålla allt vad jag har befallt eder!” (Matt. 28:20.) – ”Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen, och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.” (Matt. 18:18.)
Detta trefaldiga ämbete utövas av Kyrkans föreståndare.

71. Vilken uppgift har Kyrkans läroämbete?

Kyrkans läroämbete skall bevara och ofelbart förkunna Kristi tros- och sedelära.
Kyrkans läroämbete är genom Kristi och den Helige Andes bistånd ofelbart.
Jesus Kristus sade: ”Se jag är med eder alla dagar intill världens ände.” (Matt. 28:20.) ”Jag skall bedja Fadern, och han skall giva eder en annan Hugsvalare, som skall förbliva hos eder för alltid: sanningens Ande.” (Joh. 14:17.) ”Helvetets portar skola icke överväldiga henne.” (Matt. 16:18.)
Tros- och sedeläran blir på ett ofelbart sätt förkunnad antingen genom påven eller genom ett av påven stadfäst allmänt kyrkomöte (konsilium).

72. När är påven ofelbar?

Påven är ofelbar, när han träffar ett avgörande om tros- och sedeläror samt befaller hela Kyrkan att antaga det.
Kristus sade till Petrus: ”Jag har bett för dig, att din tro icke skall varda om intet; och du, styrk dina bröder!” (Luk. 22:32.)

73. Vilken uppgift har Kyrkans prästämbete?

Kyrkans prästämbete skall medla mellan Gud och människorna: det skall
1. i människornas namn frambära åt Herren Gud det Nya förbundets offer och
2. åt människorna utdela Guds nådegåvor.

74. Vilken uppgift har Kyrkans herdeämbete?

Kyrkans herdeämbete skall leda de troende på frälsningens väg och tillhålla dem att föra en kristlig vandel.
Kyrkan älskar oss som en moder älskar sina barn och sörjer för våra själars väl.
”Den som icke har Kyrkan till moder, kan icke ha Gud till fader.” (Den helige Cyprianus, biskop och martyr, † 258.)

4. Kyrkans egenskaper.

75. Varför finns det blott en enda sann Kyrka?

Det finns blott en enda sann Kyrka, emedan Jesus Kristus blott har instiftat en enda: ”på denna klippa skall jag bygga min Kyrka”. (Matt. 16:18.)
Det finns nu för tiden många kyrkosamfund, som kalla sig kristna; blott ett enda av dessa kan vara Kristi sanna Kyrka.

76. Vilka egenskaper måste Kristi sanna Kyrka hava?

Kristi sanna Kyrka måste vara
1. enig,
2. helig,
3. katolsk,
4. apostolisk.
Enligt Kristi vilja måste hans Kyrka vara
1. enig, emedan intet rike kan bestå, som är söndrat emot sig självt (Luk. 11:17);
2. helig, emedan hon skall leda människorna till helighet;
3. katolsk, som betyder allmännelig, emedan Kristus har instiftat sin Kyrka för alla folk och för alla tider;
4. apostolisk, d. v. s. hon måste till föreståndare ha apostlarnas rättmätiga efterträdare, emedan Kristus förordnade sina apostlar till Kyrkans första föreståndare. Därför heter det redan i det andra allmänna kyrkomötets (381 e. Kr.) trosbekännelse: ”Jag tror på en, helig katolsk och apostolisk Kyrka”.
På dessa egenskaper kan man igenkänna, vilken kyrka som är den sanna. Därför kallas de också den sanna Kyrkans kännetecken.

77. Vilken Kyrka har dessa fyra kännetecken?

Endast den katolska Kyrkan har dessa fyra kännetecken.
A. Den katolska Kyrkan har de fyra kännetecknen.
Hon är:
1. enig, emedan hon överallt har samma tro, samma offer, samma sakrament och samma överhuvud;
2. helig, emedan hon genom sin heliga lära och de heliga sakramenten för människorna till helighet, och emedan det inom henne alltid har funnits helgon, d. v. s. heliga män och kvinnor, som av Gud förhärligats genom under;
3. katolsk eller allmännelig, emedan hon vill göra alla människor saliga, emedan hon är utbredd över alla länder och alltjämt utbreder sig;
4. apostolisk, emedan hon funnits till sedan apostlarnas dagar, och emedan hennes föreståndare, påven och biskoparna, äro apostlarnas rättmätiga efterträdare.
B. De andra kristna samfunden sakna dessa kännetecken.
De äro icke eniga i fråga om lära och sakrament och äga intet gemensamt överhuvud.
De ha uppstått genom avfall från den sanna Kyrkan och besitta icke alla de helgelsemedel, som Kristus anförtrott sin Kyrka – de äro icke heliga.
De flesta äro statskyrkor, ingen av dem är en världskyrka – de äro icke katolska.
De ha uppstått först långt efter apostlarnas tid, och deras föreståndare äro icke apostlarnas efterträdare – de äro icke apostoliska.

78. Varför kallas den katolska Kyrkan den allena saliggörande?

Den katolska Kyrkan kallas den allena saliggörande, emedan hon allena av Kristus har mottagit uppdraget och medlen att föra människorna till den eviga saligheten.
Med beteckningen ”allena saliggörande” menas icke: alla gå förlorade, som stå utom Kyrkan. Den som utan egen förskyllan icke tillhör henne, kan bliva salig, om han efter bästa förstånd uppfyller Guds vilja.
”Med tack till Gud jag städse vill
den sanna Kyrkan höra till,
från henne aldrig vika!”

5. Kyrkans utbredning.

79. Varför utsänder Kyrkan missionärer?

Kyrkan utsänder missionärer, emedan många folk ännu icke tillhöra Kyrkan, Guds synliga rike på jorden.
Kristus har befallt: ”Gån ut i hela världen och prediken Evangelium!” (Mark. 16:15.)
Endast de böra gå ut till hednafolken såsom missionärer, vilka äro kallade av Gud och sändas av Kyrkan.
Men alla kristna kunna och böra bidraga till Guds rikes utbredande.

80. Varigenom kunna alla kristna hjälpa missionärerna i arbetet för Guds rikes utbredande?

Alla kristna kunna hjälpa missionärerna genom bön och kärleksgåvor.
Om vi verksamt bistå missionärerna, befordra vi Guds ära, vi hjälpa till att rädda själar, som kanske eljes skulle gå förlorade, samt förvärva åt oss själva stora förtjänster.
För trons utbredande verka flera olika föreningar i Sverige, t. ex. Birgittaföreningen, Jesu Barndoms Förening.
”Vad I haven gjort en av dessa mina minsta bröder, det haven I gjort mig.” (Matt. 25:40.)

6. De heligas samfund.

81. Vilka tillhöra de heligas samfund?

Till de heligas samfund höra
1. de kristtrogna på jorden
2. de heliga i himmelen,
3. de arma själarna i skärselden.
Detta samfund kallas de heligas samfund, emedan alla, som tillhöra det, äro kallade till helighet och helgade genom dopet; många ha också redan nått den fullkomliga heligheten i himmelen.
De kristtrogna på jorden kallas den stridande Kyrkan; – de heliga i himmelen kallas den triumferande Kyrkan; – de arma själarna i skärselden kallas den lidande Kyrkan.

82. Vari visar sig gemenskapen i den stridande Kyrkan?

De kristtrogna på jorden ha andel
1. i alla Kyrkans heliga Mässoffer och böner,
2. i de böner och goda gärningar, som de förrätta för varandra.

83. Vari visar sig vår gemenskap med de heliga i himmelen?

Vi vörda de heliga i himmelen och åkalla dem, och de komma oss till hjälp med sina mäktiga förböner inför Gud.
Dagligen firar Kyrkan minnet av ett eller flera helgon; den 1 november firar hon alla de heligas fest (Allhelgonadagen).

84. Vari visar sig vår gemenskap med de arma själarna i skärselden?

Vi kunna hjälpa de arma själarna genom böner och andra goda gärningar, genom avlat och i synnerhet genom det heliga Mässoffret; och de skola visa sin tacksamhet genom att bedja för oss.
”Det är en helig och nyttig tanke att bedja för de avlidna, på det att de må frälsas från sina synder.” (2 Mack. 12:46.)

85. Vilka själar äro i skärselden?

I skärselden äro de avlidna rättfärdigas själar, som ännu ha att göra bot för sina synder.
Dagen efter Allhelgonadagen är särskilt helgad åt alla arma själars åminnelse.
”I ären de heligas medborgare och Guds husfolk.” (Ef. 2:19)

 

Tionde trosartikeln.

”Syndernas förlåtelse.”

86. Vad bekänna vi med orden ”syndernas förlåtelse”?

Med orden ”syndernas förlåtelse” bekänna vi, att i den katolska Kyrkan alla synder kunna förlåtas och alla syndastraff efterskänkas.
Syndernas förlåtelse meddelas huvudsakligen genom dopets och botens heliga sakrament, de timliga syndastraffen efterskänkas även genom avlat; det viktigaste därvid är en god ånger.
Huru trösterika äro icke Jesu ord: ”Allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.” (Matt. 18:18.)

 

Elvte trosartikeln.

”Köttets uppståndelse.”

1. Döden och den enskilda domen.

Alla människor måste dö, emedan Adam, den första människan, syndat. ”Genom synden har döden kommit i världen.” (Rom. 5:12.)

87. Vad säger Kristus om dödsstunden?

Kristus säger: ”Varen redo!” ”I veten varken dagen eller stunden.” (Luk. 12:40 o. Matt. 25:13.)
Vi hålla oss bereda för döden, om vi bevara den heliggörande nåden och ivrigt tjäna Gud.
Jag måste dö, och vet icke när, vet icke var, vet icke hur. Men det vet jag: om jag dör i en dödssynd, är jag förlorad för evigt – men om jag dör i den heliggörande nåden, så är jag räddad för evigt.

88. Vart kommer människans själ genast efter döden?

Genast efter döden kommer själen inför Guds domstol; där måste den avlägga räkenskap över alla tankar, ord och gärningar samt varje underlåtenhet i det goda.
Denna dom är den enskilda domen. Efter den enskilda domen kommer själen antingen till himmelen, till skärselden eller till helvetet.
”Det är bestämt för människorna att en gång dö, och sedan följer domen.” (Hebr. 9:27.)

2. Köttets uppståndelse och den allmänna domen.

89. Vad säger Frälsaren om köttets uppståndelse?

Frälsaren säger: ”Den stund kommer, då alla, som äro i gravarna, skola höra Guds Sons röst; och de skola gå därutur: de, som hava gjort det goda, till livets uppståndelse, och de, som hava gjort det onda, till domens uppståndelse.” (Joh. 5:28, 29.)

90. När skola de avlidnas kroppar uppstå?

De avlidnas kroppar skola uppstå på den yttersta dagen.
Den yttersta dagen är världens sista dag.
Gud uppväcker de avlidnas kroppar till nytt liv, i det han för alltid förenar dem med deras själar.
I det andra livet skall kroppen ha del i lönen och i straffet, liksom den i detta liv hade del i de goda eller de onda gärningarna.

91. Hur skola de uppståndnas kroppar vara beskaffade?

De ondas kroppar skola vara vederstyggliga, men de godas kroppar skola vara härliga och lika Kristi förklarade lekamen.
Därför ärar Kyrkan kroppen genom högtidlig begravning och jordfäster den på en vigd kyrkogård.
Somliga tro icke på uppståndelsen och vilja visa sin otro därigenom att de förbränna liken. Huvudsakligen därför har Kyrkan förbjudit likbränning.

92. Vad följer efter de dödas uppståndelse?

Efter de dödas uppståndelse följer den allmänna domen.
I sjunde trosartikeln läsa vi: ”därifrån han skall igenkomma till att döma levande och döda”. Denna dom kallas också den yttersta domen eller världsdomen.
Därvid skola de goda skiljas från de onda. De goda ställas till höger och de onda till vänster om den gudomliga domaren; allt, som var och en har gjort, blottas, t. o. m. våra hemligaste tankar skola uppenbaras. Slutligen uttalar Kristus domen.

93. Hur skall Kristi dom lyda?

Till de goda skall Kristus säga: ”Kommen, I min Faders välsignade, och tagen i besittning det rike, som är eder tillrett ifrån världens grundläggning!” Men till de onda: ”Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar!” (Matt. 25:34, 41.)
”Då skola de gudlösa sucka av själsångest: Dessa äro de, som vi fordom utskrattade och förhånade med skymfligt tal. Vi dårar höllo deras liv för vanvett och deras slut för ärelöst. Sen, huru de nu räknas bland Guds barn och hava sin lott bland de heliga.” (Vish. 5:3-5.)

94. Varför skall världsdomen hållas?

Världsdomen skall hållas,
1. på det att Guds vishet och rättfärdighet må erkännas av alla människor;
2. på det att Jesus må bliva förhärligad inför all världen;
3. på det att de goda må få den ära och de onda den skam, de förtjänat.
1. Nu häda många människor Gud, sägande, att han icke är rättvis och icke bekymrar sig om eländet i världen.
2. Nu smädas Kristus av många, som förneka hans Gudom.
3. Nu hållas ofta de onda i ära, medan de goda hånas och förföljas. Då skall fullkomlig rättvisa bli rådande till Guds förhärligande.

 

Tolvte trosartikeln.

”Och ett evigt liv. Amen.”

Med det eviga livet menar Kyrkan den eviga lycksaligheten i himmelen. Men även de fördömdas liv i helvetet skall vara evigt.

1. Himmelen.

95. Vem kommer till himmelen?

Till himmelen kommer var och en, som dött i Guds nåd och blivit fri från alla syndastraff.

96. Vad är de saligas lycka i himmelen?

De saliga i himmelen
1. skåda Gud ansikte mot ansikte och äro förenade med honom i evig kärlek;
2. de äro fria från allt ont och äro liksom änglarna fullkomligt lyckliga.
1. Nu se vi (Gud) såsom i en spegel, gåtlikt, men då ansikte mot ansikte.” (1 Kor. 13:12.) ”Vad intet öga sett och intet öra hört och ingen människas hjärta kunnat tänka, det har Gud berett åt dem, som älska honom.” (1 Kor. 2:9.)
2. ”Gud skall avtorka alla tårar från deras ögon; döden skall icke vara mer, ej heller sorg, ej heller klagan, ej heller smärta.” (Upp. 21:4.)
Icke alla saliga skola njuta lika stor fröjd; de, som ha gjort mera gott på jorden, skola få mera fröjd. ”Var och en skall få sin särskilda lön efter sitt särskilda arbete.” (1 Kor. 3:8.)
”Den som sår rikligt, han skall ock skörda riklig välsignelse.” (2 Kor. 9:6.)

2. Helvetet.

97. Vem kommer till helvetet?

Till helvetet komma alla, som dö i dödssyndens tillstånd.

98. Vilka kval lida de fördömda i helvetet?

De fördömda i helvetet lida outsägliga kval:
1. de kunna aldrig skåda Gud och äro för evigt förskjutna av honom;
2. de lida eldens kval, plågas alltjämt av sitt onda samvete och av samvaron med de onda andarna.
1. ”De skola utkastas i mörkret utanför, där skall vara gråt och tandagnisslan.” (Matt. 8:12.)
2. ”Det är bättre att ingå i det eviga livet halt, än att ha två fötter och kastas i helvetets outsläckliga eld, där deras mask icke dör och elden icke utsläckes.” (Mark. 9:44, 45.) – ”Det är förskräckligt att falla i den levande Gudens händer.” (Hebr. 10:31.)
Att de fördömdas straff äro eviga, säga oss även Jesu klara ord: ”Gån bort ifrån mig, I förbannade, till den eviga elden!” (Matt. 25:41.)
Icke alla fördömda skola lida lika mycket; de skola lida mera, som ha syndat mera eller mera missbrukat nåden.
Död, dom, himmel och helvete kallas ”de fyra yttersta tingen”.
”Vid alla dina gärningar tänk på de yttersta tingen, och du skall i evighet icke synda!” (Syr. 7:40.)

Amen.

Med detta ”Amen” vilja vi säga: Allt det, som de tolv trosartiklarna innehålla, är sant; jag tror det av hela mitt hjärta.
”Säll är den man, som du, Herre, undervisar!” (Ps. 93:12.)